Tågtrafiken kör in på nya spår

Regeringen har igen detonerat en tågbomb. Röken hade inte hunnit lägga sig efter beskedet om nedläggningen av tågtrafik på ett antal sträckor, bland annat Y-tåget till Sjundeå och Ingå, förrän vi fick höra att persontrafiken öppnas för konkurrens.
Det finns orsak till viss oro – kommer det att leda till att trafiken på allt fler sträckor läggs ner?  Men ökad konkurrens ger i de flesta fall också en hel del fördelar, såsom bättre service och lägre pris. Vi ska dessutom inte glömma att VR hör till de bolag som fått ta emot mest spott och spe – ofta välförtjänt – på grund av dålig service, höga biljettpriser och tågförseningar stup i kvarten. Här finns definitivt rum för mycket förbättringar som ett konkurrensläge säkert också kan ge.

VR:s medtävlare får till en början endast tillgång till de sträckor som redan har lagts ned eller de som det nyligen beslöts ska läggas ner i mars.
Att det skulle finnas ett stort intresse för sträckor som stängs på grund av att de är så olönsamma förefaller ologiskt. Eller har VR skött sig dåligt och inte insett potentialen? Eventuellt kunde det förstås vara ett sätt för nya aktörer att få in en fot med tanke på fortsättningen då persontrafiken öppnas mer.

Det är inte givet att snabba förändringar kommer att ske då monopolet öppnas. Det finns ingenting som garanterar att allting kommer att gå som på räls, lika lite som det är givet att det kommer att spåra ur.
Oberoende av om VR också i fortsättningen är huvudaktör eller om det kommer in nya bolag på marknaden så kan staten inte svära sig fri från sitt ansvar för att tågtrafik ska finnas också i framtiden på vissa olönsamma, men för befolkningen viktiga sträckor. Staten kan agera genom regelrätt upphandling eller på annat sätt. Om bara den politiska viljan finns.