På åtta famnars djup
Med den nya ryska superhamnen i Bronka kan Östersjösamarbetet glida ut på sju famnars vatten. Eller åtta.
Två finländska fartyg var först i den nya ryska superhamnen Bronka i östra Finska viken.
I somras kom specialfartyget Meri från Hangö med tre containerkranar på gummihjul från Konecranes i Hyvinge, med kapaciteten att famna upp till 42 fraktcontainers i en stapel. Sedan kom ro-rofartyget Finnmill med 25 hamntraktorer och containerchassin från Nederländerna, avsedda för den nya hamnen.
Det är i sig en bra påminnelse om att skeppen inom handel och samfärdsel ofta fortsätter ta in till kaj även om rubrikerna i storpolitiken mellan länder och block är svarta och feta. Så är det nu kring Rysslands storpolitik och de sanktioner den har medfört.
m
Ett större streck i räkningen är det plötsligt avslöjade muddringsprojektet i Bronka, som planeras att bli en fem gånger större hamn än Helsingfors-Nordsjö. Enligt Helsingin Sanomat (HS 1.10) är muddringarna mycket illa för Östersjön.
I de miljoner kubikmeter lera, sand och slam som muddras här strax utanför stora Sankt Petersburg lagras miljögifter av många slag. Satellitbilder visar det nerslammade vattnet sprida sig i upp till 80 kilometer, "samma radie som avståndet mellan Helsingfors och Tallinn".
Myndigheter som Finlands miljöcentral säger att man inte har vetat någonting om att det här skulle ske. Efter Finlands, Estlands och Rysslands gemensamma temaår för Finska viken 2014 är det inte bara en kall, utan också smutsig dusch.
De finska fartyg som premiäranlöpte hamnen klarade sig med sex till sju meter under kölen; nu muddrar man ner sig till över 14 meter. Det blir åtta famnars djup (en famn är 1,78 meter) och man kan gott befara att hela Östersjösamarbetet i samma veva snart är ute på åtminstone sju.
Östersjökommissionen Helcom har i över 40 år vakat över havets tillstånd. I tider när det har varit knackigt i storpolitiken har miljösamarbete, liksom turism, handel och kulturutbyte varit viktiga kontaktlänkar.
Hamnbolaget Feniks bygger sin hamn i Bronka med västeuropeisk teknik och med moderna grepp som nyplantering av fisk för att kompensera för rumsteringarna i havsmiljön. Att Ryssland inte informerat grannländer om projektet ger ändå signaler om att landet möjligen också i miljöfrågor börjar köra sitt eget isolerade race.
Ryssland har också bromsat kraven på att passagerarfartyg efter 2018 inte ska få tömma toalett- och annat avloppsvatten i Östersjön; det här även efter att både Polen och Tyskland ställt sig bakom regelförslaget.
Många bäckar små skapar ett smutsigt hav. Det är bra att minnas att också finländska hamnprojekt kring Helsingfors, Raumo eller Jakobstad frigör massor av slam och avlagrad mönja de också. Hos oss rör det sig om ett par miljoner kubik bottenmassa per gång, medan det i Bronka uppges handla om 28 miljoner kubikmeter.
Det finns en dröm om Östersjön som en gemensam stark ekonomisk region. Den bästa tiden från Finlands autonomiår på 1800-talet tycks däremot inte komma igen i första taget. Livet i regionen dikteras ständigt av hur det stora Ryssland behagar agera.
Samtidigt lär sig en ny generation barn kring Östersjön att det är renare att simma i åar och insjöar än i havet. Det är sorgligt.