Mera sockerfylla på kommande
Sockerskatten har minskat godisätandet men nu slopar regeringen den så kallade godisskatten efter rött ljus från EU-kommissionen.
Godisskatten, eller punktskatten på glass, saft och sötsaker, infördes 2011. Avsikten med skatten var fiskal – staten ville få in mera pengar. Men skatten hade också en hälsofrämjande effekt eftersom den resulterade i högre priser på godsakerna.
Problemet med skatten är att den inte har varit rättvis och logisk. Till exempel har kex sluppit skatten och det har resulterat i att godsaker har omvandlats till "kex". Följaktlighen har kexförbrukningen ökat. Å andra sidan har mineralvatten, som inte innehåller socker, beskattats medan sockrad yoghurt har kommit undan.
Livsmedelsindustrin har ogillat skatten och klagade hos EU-kommissionen för två år sedan. Nu har kommissionen alltså kommit till att skatten drabbar produkter ojämnt vilket betyder att de som slipper skatt i praktiken får statsstöd. Det går inte för sig i unionen. Industrin är nöjd och Brunberg i Borgå hoppas på ökad försäljning och aviserar till och med nyanställningar (HBL, VN, ÖN 30.9)
Sockerförbrukningen har gått ned men den har också ändrats så att en allt större del av det socker vi får i oss är socker i industriellt tillverkade produkter. Det gäller godsaker, läskedrycker och glass men också mat och kryddsåser som man inte förknippar med socker.
För mycket socker är farligt för hälsan och en sockerskatt skulle därför försvara sin plats. Men enligt Finansministeriet innebär en skatt mera byråkrati för företagen och därför valde regeringen att slopa skatten, i stället för att göra den mera rättvis. Institutet för hälsa och välfärd beklagar eftersom skatten har styrt konsumtionen. Det gäller särskilt hushåll med små inkomster.
Kostvanor är i allt högre grad en klassfråga. Ur folkhälsosynvinkel hade det varit värt besväret att utvidga skatten, i stället för att slopa den.