Generösa stiftelser
Bidrag och understöd från stiftelser bidrar till att en mångfald av verksamheter frodas i hembygden.
I kommunerna råder i dag tuffa ekonomiska tider. Samtidigt finns många aktörer inom tredje sektorn, föreningar, som gör betydande insatser och driver verksamhet som är viktig inom kommunen. Flera av aktörerna får varje år leva på helspänn då statliga och kommunala bidrag delas ut. Hur mycket får vi i år, eller får vi något alls?
Här har privata stiftelser axlat en ansvarsfull roll. VN har nyligen granskat Aktiastiftelsernas i Västnyland samt Sophie von Julins stiftelses utdelning.
I fjol delade Sophie von Julins stiftelse ut närmare 2 miljoner euro i stipendier och understöd. De sju Aktiastiftelserna delade sammanlagt ut cirka 1,5 miljoner. Den minsta och yngsta, Aktiastiftelsen i Ekenäs, gav cirka 9 000 euro i bidrag medan Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo delade ut nästan 350 000 euro.
Stiftelserna har egna stadgar om vad de ska stödja. Gemensamt för de flesta Aktiastiftelserna är att de ska främja sparandet i bygden och stödja bygden. Idrott, kultur och samhällsnyttig verksamhet går att definiera rätt brett och därför är det hundratals mottagare som kan komma i åtanke och som också under åren fått bidrag.
I regionen har flera idrottshallar fått betydande stöd av den lokala stiftelsen. Till exempel ishallen i Karis som förra säsongen var i drift över 1 700 timmar, dagis och skolor var där i cirka 200 timmar. I Ingå finns allaktivitetsarenan som har både konstgräs och löpbanor så det finns möjlighet att utöva många olika sorters idrott. Också den nya allaktivitetshallen i Sjundeå har fått stöd från sparbanksstiftelsen.
De här hallarna gör det möjligt för många unga att utöva sina hobbyer i goda förhållanden och utan att man är beroende av väder och vind. De ger fina förutsättningar för föreningar att ordna vettig sysselsättning för framför allt unga men också äldre kan glädja sig åt att motionera i fina utrymmen.
I Kyrkslätt har sparbanksstiftelsen gjort en stor kulturgärning när man köpte Vols gård. Man har satsat nästan 2 miljoner på att göra den till ett kulturcentrum och besöksmål.
I Västnyland finns det både en stiftelse i Tenala och en i Bromarv. För ett par år sedan ställdes stiftelsen i Tenala inför det faktum att man fick för få motiverade ansökningar. I Bromarv har man ett intresse för att stödja ett långsiktigt projekt men man har inte hittat något som fyller de krav som ställs. De här ska ändå ses som små, positiva problem, det finns inget skäl att börja se över stadgarna och luckra upp bestämmelserna. Tids nog kommer de rätta projekten emot i hembygden. I vår globaliserade värld är det viktigt att det finns de som värnar om hembygden och bidrar till att den hålls livskraftig.
Sophie von Julins stiftelse gav i fjol betydande bidrag till miljösektorn, tredje sektorn och studerande.
I regionen finns också exempel på stiftelser som är njugga i sin utdelning. Två som debatterats är Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse samt Sarfvik-Nymans stiftelse, de delade i fjol ut drygt 4 000 euro i understöd.
Det är ändå glädjande att det finns stiftelser som är generösa i sin utdelning och bidrar till en vitalitet i samhället där kommunernas och staternas pengar inte räcker till. I det långa loppet bäddar de för bättre välbefinnande både för människan och miljön i Västnyland.