Snabba beslut för flyktingar
Språket är nyckeln till att invandrare kommer ut i arbetslivet.
I debatten kring flyktingar finns det skäl att hålla begreppen isär. Asylsökande som Finland uppskattar att kan komma 15 000 i år, är personer som på egen hand kommer till Finland medan kvotflyktingar placeras här. Kvotflyktingar har redan flyktingstatus och får stanna medan det för asylsökanden vidtar en process för att utreda om hen får stanna eller inte.
Flyktingkatastrofen har gjort att antalet flyktingar som kommer till Finland varje vecka har ökat explosionsartat och ligger nu på 600 per vecka. I fjol kom det knappt 4 000 asylsökande till Finland.
Rapporterna om flyktingar som försöker ta sig över Medelhavet med livet som insats har varit många den här sommaren. I går kom ytterligare en tragisk rapport, i en kyltransportbil i Österrike hittades 70 döda kroppar, flyktingar som var på väg från Ungern via Österrike vidare.
Om en kommun ska ta emot flyktingar permanent är alltid ett politiskt beslut. Den västnyländska befolkningen har vuxit då nya invånare som härstammar från Irak, Burma, Balkanländerna, för att nämna några, blivit placerade på orterna.
I kartläggningen som presenterades i gårdagens tidning kom det fram att de västnyländska kommunerna inte har långsiktiga planer för att ta emot flyktingar. Det är i sig ingen dålig sak eftersom årets flyktingkatastrof visar att det som i stället behövs är en snabb beredskap att reagera både bland privata fastighetsägare och kommunerna.
I Evitskog, Kyrkslätt var KN keskus snabb på att frigöra utrymmen för en tillfällig flyktingförläggning. I går kom det besked om att Harjulinna i Sjundeå igen kan bli inkvarteringsställe för minderåriga, ensamkommande asylsökande.
Ingå sänder ut starka signaler om beredskap att ta emot asylsökande. Kommundirektör Jarl Boström har på ett lovvärt sätt tagit ett aktivt grepp och bjudit ut det forna ålderdomshemmet Ingahemmet och Solbergs skola som flyktingförläggningar för asylsökande.
Raseborg tog emot kvotflyktingar i fjol. Hangös strategi är att ta emot kvotflyktingar vart femte år.
När en kommun tagit emot flyktingar är det a och o att språkundervisningen kommer i gång så fort som möjligt för alla, inte bara för de unga. En undersökning visar att elever med invandrarbakgrund har svagare kunskaper i skolämnen i jämförelse med resten av befolkningen. Ett problem som undersökningen pekar på är att barnens föräldrar inte kan hjälpa dem då de inte kan språket. Språkkunskaperna är viktiga för att unga invandrare ska ha en möjlighet att få en grundutbildning. För de som redan har en utbildning är språket viktigt för att så snabbt som möjligt komma ut i arbetslivet.
Här har staten ett ansvar att bevilja kommunerna resurser för språkundervisningen. Men regeringen vill dra ner på pengarna till utbildningen. Det här kan leda till en ond cirkel där allt färre invandrare kommer ut i arbetslivet.
Det är illa för exempel både från Sverige och Tyskland visar att invandrare är en stor men ofta outnyttjad resurs på arbetsmarknaden och att de i ett längre perspektiv gör gott för ekonomin.
Regeringen gör med sina nedskärningsbeslut inom utbildningen det ännu svårare för invandrare att integreras i samhället.