Mera färg i Svenskfinland
Väst- och Östnyland är än så länge rätt vita fläckar på regnbågskartan.
Regnbågsflaggan står för stolthet och mångfald hos homosexuella, bisexuella och transpersoner. Flaggan står också för respekt för medmänniskor och tolerans.
I Helsingfors och Åbo finns redan en etablerad Pridekultur med festival i en veckas tid som sedan utmynnar i parad med tiotusentals deltagare. Nu har flera mindre städer i Svenskfinland följt efter.
I fjol såg en arbetsgrupp till att den första Jeppis Pride gick av stapeln i Jakobstad. Paraden lockade 2 000 deltagare, lika många deltog i Prideparaden i Mariehamn i år och i fjol. I våras beslöt sju ungdomar att ordna Pargas Pride, 300 deltog i paraden i lördags.
Miss Gay Finland 2015 Catariina Salo sade i sitt tal på Pridefesten i Pargas att det är viktigt att dylika evenemang ordnas på mindre orter. Hon framhöll också att då majoriteten står upp för minoriteten sker förändring.
Både Väst- och Östnyland är rätt vita fläckar på regnbågskartan. I Ekenäs har tagits några steg i rätt riktning för ett tolerantare samhälle. Eleverna i högstadieskolan visade gott omdöme då de ville vifta med regnbågsflaggor på Stafettkarnevalen i våras, vilket skolan först förbjöd men sedan tillät. Också division 2-fotbollslaget ESC är en föregångare då man har en regnbågslogotyp på sina spelskjortor.
Pridefestivalerna i Svenskfinland har bjudit på mångsidiga workshoppar, seminarier och happeningar för att ur många synvinklar berika deltagarnas kunskap inte bara om sexuella minoriteter utan också om tolerans och mångkulturalism.
Ännu har ingen tagit steget fullt ut i Raseborg, Hangö, Borgå eller Lovisa för att ordna en Pridefestival.
Det kan inte bero på att det inte finns ett behov av att diskutera de här frågorna också här. De förtjänar att belysas i ett större sammanhang.
Förhoppningsvis får vi se regnbågsflaggan vaja på fler ställen i Svenskfinland nästa år.