Kläderna kan söka nya kejsare
Kina överrumplade med att oväntat devalvera sin valuta, två gånger i följd.
Trycket på Kina att låta landets valuta fluktuera friare har funnits länge. Ändå kom beskedet i tisdags som en överraskning.
I sina första kommentarer har internationella valutafonden IMF försiktigt välkomnat kinesernas beslut. IMF ska senare i år ta ställning till om renminbi kan jämställas med dollar, euro, yen och brittiska sterling som global reservvaluta.
De flesta är ense om att devalveringen inte är särskilt dramatisk. Kinas ekonomi växer fortfarande, även om det går långsammare än man räknat med.
Enligt medierapporter från Kina har beslutet inte heller lett till utbredd bestörtning bland kineserna själva.
En helt annan sak är vilka signaler som ges på sikt. The Financial Times antar att devalveringen kan komplicera president Xi Jinpings USA-besök i september. Vissa amerikanska senatorer har sett Kinas devalvering som en orsak att säga nej till renminbin som reservvaluta.
Kinas historia är kejsardynastiernas historia. Revolutionen och folkrepubliken ändrade inte på konceptet, Mao Zedong och hans efterföljare har regerat lika enväldigt som de forna kejsarna. Kina har ingen historia av en stark motpol till en enväldig regent. Mao lär ha fruktat att bli avsatt en enda gång under sin regeringstid. Det var när miljonstaden Tangshan skakades av ett kraftigt jordskalv som krävde flera hundratusentals människors liv 1976. Den enda legitima rätten att byta kejsare är nämligen en stor katastrof.
Av en händelse ligger Tianjin – där den förödande explosionen inträffade i onsdags – inte långt från Tangshan. Dödssiffran fortsätter att stiga. Hundratals människor har skadats, många av dem allvarligt.
En explosion är förstås ingen jordbävning. Om det visar sig att den har att göra med någonting som kan tolkas som nonchalans eller slarv från myndigheternas sida har de kinesiska ledarna all anledning till oro.
Detta gäller också om ekonomin dalar, arbetslösheten ökar och folket upplever att levnadsstandarden sjunker.
Det är nämligen inte bara kejsaren som kan beställa nya kläder. I Kina kan också kläderna se sig om efter nya kejsare.