Fennovoima får fortsätta
Turerna kring Fennovoimas planerade kärnreaktor är märkliga och väcker inte förtroende. Ändå fortsätter processen.
Bland oppositionspartierna, särskilt De gröna, ifrågasätts det riktiga i att tänja på deadline för Fennovoima på det sätt regeringen gjorde när man beslöt att det räcker om företagets inhemska ägarandel uppfyller kraven senast i dag, 6.8.
Näringsminister Olli Rehn (C) och hela regeringen har ändå enligt justitiekanslern juridiken på sin sida.
Hur det är med trovärdigheten, moralen och den ekonomiska lönsamheten är en annan sak. Olli Rehn litar i egenskap av näringsminister på att energipolitiken inte drabbas av sanktioner på grund av Ukrainakrisen. För ett knappt år sedan hade han som Europaparlamentariker motsatt åsikt. Då skrev Rehn att Fennovoimaprojektet och Rosatomkopplingen hotar att bli en ny och allvarlig energi- och industripolitisk bottennotering.
Det är inte första gången politiker ändrar inställning till kärnkraftsprojekt då de blir ministrar. Påfallande ofta tycks det hända just Centerpolitiker – såväl Matti Vanhanen som Seppo Kääriäinen har gjort det före Olli Rehn.
Också andra än politiker ändrar sig. Fortum har gjort det när man köper in sig i Fennovoima trots att villkoret att få köpa rysk vattenkraft inte har uppfyllts.
Processen med Fennovoimas kärnreaktor fortsätter alltså men på vägen finns ännu flera problem. Ett av dem är slutförvaringen av kärnbränsle. Hittills har Fortums och Industrins Krafts slutförvaringsbolag Posiva sagt blankt nej till Fennovoima.
Det största frågetecknet är ändå ekonomiskt, det vill säga kärnkraftens lönsamhet. Många hävdar att Fennovoimas beräkningar bygger på en orealistisk uppfattning om att priset på energi stiger ordentligt.
Allmänheten har en stark misstro mot samarbetet med Rosatom och tillvägagångssättet för att trygga kravet på inhemska ägare. Den misstron bör tas på allvar.