Dela på jobben
Systemet med alterneringsledighet har funnits i två decennier. Det är ett bra system som är värt att upprätthålla.
Den nyaste sysselsättningsöversikten från maj visar att det finns cirka 330 000 arbetslösa arbetssökande. Det är drygt 27 000 fler än för ett år sedan. Antalet arbetssökande under 25 år uppgick till 40 100 och det är 2 200 fler än för ett år sedan.
Arbetslöshetsgraden i hela landet var nästan 12 procent, i Nyland låg den på knappt 11 procent, jämfört med drygt 9 procent för ett år sedan.
Nya arbetslösa är att vänta, nyligen meddelade ju Microsoft att 2 300 personer kommer att sägas upp i Finland. I går uppgav Wärtsilä att 160 personer sägs upp.
I Finland infördes för 20 år sedan ett system med alterneringsledighet. Syftet med den är att främja arbetstagarnas ork i arbetet och sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande.
För att kunna ta del av systemet ställs vissa krav både på den som går på alterneringsledigt och den som anställs i stället.
Villkoren för att bli alterneringsledig respektive anställas skärptes i höstas.
För den alterneringslediga krävs numera att hen har arbetat i 16 år och är under 60 år.
Ledigheten är minst 100 dagar och maximalt 360 dagar.
Den arbetslösa bör ha varit utan jobb i minst 90 dagar under de senaste 14 månaderna. Kravet gäller inte personer under 30 år som nyss har blivit klar med sin utbildning. Då räcker en dags arbetslöshet, vilket var kravet tidigare, och också om vikarien är under 25 år eller över 55 år då alterneringsledigheten inleds.
Trots de skärpta kraven har antalet som går på alterneringsledigt ökat markant inom Nyland. Under perioden januari–maj i år har 900 personer gått på alterneringsledigt, under motsvarande period i fjol var antalet knappt 400.
Fackorganisationer har varit kritiska till de skärpta kraven och uttryckt oro för att allt färre kan använda sig av systemet. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser av vilka konsekvenser de strängare kraven får.
Däremot klingar varningsklockorna då Sipiläregeringen aviserar ännu strängare krav på alterneringsledighet. Bland annat vill man att det ska finnas en orsak, till exempel vård av närstående, för att en person ska beviljas alterneringsledigt.
Sipiläregeringen hotar också att avsluta hela systemet om inte arbetsmarknadsorganisationerna binder sig till samhällsfördraget.
Systemet med alterneringsledighet har många fördelar, som är värda att värna om. De som varit länge i arbetslivet har en möjlighet att varva ner, ägna mera tid åt motion, lära sig nya saker – något som man mår bra av. För en som varit arbetslös längre eller kortare tid är varje dag i arbete värdefull på många sätt. Arbetsförmågan och kunskaperna upprätthålls, ekonomin blir bättre och riskerna för att bli beroende av sociala förmåner minskar avsevärt.
Och för unga är det viktigt att komma in i arbetslivet efter studierna, ett jobb bidrar till att man kommer vidare i livet, till exempel vågar skaffa sig en första egen bostad.
Med stigande arbetslöshet, och samtidigt ett krav på att de som har jobb ska stanna längre i arbetslivet, rimmar det illa att regeringen är beredd att försämra eller till och med helt skrota systemet.
Alla vinner på att dela på de jobb som finns, också om det är för en kortare tid.