Nya vindar på udden
Att få Koverharprojektet i hamn blir en av de viktigaste uppgifterna för Hangös nya stadsdirektör.
Denis Strandell valdes efter omröstning till Hangös nya stadsdirektör. En klar majoritet, 28 av 35, av fullmäktigledamöterna ville se honom vid rodret. Han har ett starkt stöd över partigränserna.
Det var Strandells 30 år långa erfarenhet från näringslivet som var avgörande för fullmäktigledamöternas förtroende. Också hans involverande ledarskap får beröm av de förtroendevalda.
Det finns höga förväntningar på att Strandell ska kunna hitta nya samarbetspartner för att skapa nya arbetsplatser ute på udden.
Redan under processens gång och också under tisdagens fullmäktigemöte nämndes flera gånger stadens markköp inklusive hamnen i Koverhar. Staden har påbörjat planläggningen av en del av området. Eftersom staden inte hittat en lämplig projektkoordinator uttrycktes det önskemål i fullmäktigesalen om Strandell kan börja jobba och lobba för Koverhar genast efter sommaren för att senare på hösten tillträda som stadsdirektör. Ju förr man kan komma i gång med ett aktivt lobbande för Koverhar, desto bättre, så Strandell har skäl att fundera över tidpunkten för sitt tillträde.
Strandell säger att det första han som stadsdirektör ska göra är att boka möten med näringslivet och stora arbetsgivare. Han ser det som sin viktigaste uppgift att långsiktigt jobba för att skapa Hangös framtid och på sikt vända den negativa befolkningstrenden.
Också här har Koverhar-projektet, som har alla möjligheter att lyckas, en viktig roll. Statliga Cinia har redan gett klartecken för en västnyländsk förgrening från datakabeln mellan Tyskland och Helsingfors. Nu jobbas det för att hitta lokal finansiering, om det lyckas kan det bli aktuellt med en datacentral i Koverhar. Om man först får en seriös intressent, är det lättare att lobba med nya intressenter.
Ekonomin blir den nye stadsdirektörens största utmaning. På samma möte som han valdes godkändes också bokslutet och revisionsberättelsen. Resultatet för fjolåret är lite bättre än budgeterat, underskottet stannar på 1,4 miljoner. Däremot är stadens skuldsättning per invånare 7 160 euro, en av de högsta i landet. Revisionsnämnden påtalar att staden är mycket nära att igen klassas som kriskommun, man uppfyller redan fyra av sex kriterier.
Den nya stadsdirektören måste göra allt för att hålla kriskommunsstämpeln stången. Också här nämns Koverhar.
Strandell kan ändå inte bara rikta in sig på näringslivet. Den kommunala sektorns tyngsta och dyraste del är social- och hälsovården. Regeringen har presenterat sina tankar och idéer för social- och hälsovårdsreformen, man förespråkar den så kallade landskapsmodellen. I ett vårdområde som omfattar hela Nyland måste Hangö vara berett på att servicen i den egna staden kan försämras.
Då är det viktigt att man i Västnyland kan agera samstämt för att få den sjukvård man behöver nära den egna orten. Ett samarbete och en enig röst med Hangös närmaste granne Raseborg är nödvändig för Hangös och regionens bästa. Diskussionerna om vårdsamarbete har ibland varit inflammerade men nu får båda städerna nya direktörer som börjar från rent bord. Det är upp till Strandell och hans kollega i Raseborg, Tom Simola, att skapa ett gynnsamt klimat i sina respektive kommuner, så att de förtroendevalda kan visa enighet inte bara i vårdfrågor utan i alla frågor som kan bidra till att Västnyland förblir en livskraftig region.