Porkala som vision
Regeringen vill ge landskapen ansvaret för social- och hälsovården. Det är dags att diskutera kommunernas framtid.
Medborgarinitiativet om Porkala stad – Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå – som näringslivstopparna Kaj-Gustaf Bergh, Antti Herlin och Heikki A. Reenpää presenterar är en välkommen öppning. Förslaget har beretts av konsultbyrån MDI, en av utredarna är den erfarna kommunspecialisten Cay Sevón.
Förslaget är en vision där olika alternativ läggs fram, och det har en annan utgångspunkt än de statligt styrda reformmodellerna. I Porkalaförslaget får invånarna en aktiv och styrande roll.
Det är bra att slå fast att kommunen, staden, inte finns till för sin förvaltning utan för sina invånare. Ändå kolliderar nog visionens entusiastiska invånare, med en brinnande iver att förändra saker och ting, med dagens kommunala nedskärningsverklighet.
Förslagets ambitionsnivå är i alla fall hög, initiativtagarna vill skapa en pilotmodell för lokalförvaltnings- och servicereformerna i Finland, med fokus på de stora städernas kranskommuner.
Porkalaplanerna ligger i linje med tankesmedjan Magmas färska utredning om förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner.
Utredningen som har gjorts av Jan-Erik Enestam och Marcus Henricson utgår från att det kommer att ske kommunsammanslagningar där det svenska inslaget blir en liten del av en ny stor helhet. Då behövs det skräddarsydda modeller för att tvåspråkigheten ska fungera i praktiken.
En av Porkalavisionärernas modeller är en regionstad där det politiska beslutsfattandet och beskattningen finns på regionnivå men där det också finns tre "närservicekommuner" som står för lokalservicen.
Det är inte så långt ifrån Enestams och Henricsons tanke om folkvalda fullmäktigeförsamlingar för delområden med annorlunda språkstatus än huvudkommunen.
Medborgarinitiativet kan stimulera till debatt, men för att förverkligas måste det komma in i det kommunala beslutsfattandet.
Om man ser till samtidshistorien är det här inte särskilt sannolikt.
Porkala var ett beaktansvärt alternativ i kommunreformens förra omgång, men redan 2010 sade fullmäktige i Kyrkslätt klart nej till en fusionsutredning med Sjundeå.
Men Porkala är ett seglivat projekt, två år senare var en ny kommun med Kyrkslätt, Ingå och delar av Sjundeå förstahandsalternativet för den arbetsgrupp som utredde den framtida kommunstrukturen.
Men sedan bytte regeringen fot och lade hela prioriteringen på social- och hälsovårdsreformen, med känt resultat.
Den tyngsta och dyraste delen av den kommunala verksamheten flyttas till en överkommunal nivå. Samtidigt har den planerade metropolförvaltningen avskrivits. Då kanske Kyrkslätt ser med andra ögon på att bli kärnan i en stark regional enhet med nära koppling till huvudstadsregionen.
Å andra sidan kan de här premisserna göra det attraktivare för små kommuner att fortsätta som självständiga.
Också det alternativet finns med i Porkalavisionen där en modell är fördjupat samarbete utan sammanslagning.
Eftersom Kyrkslätt sade nej i den förra omgången är det där initiativet till en ny samarbetsutredning måste tas. De första kommentarerna är avvaktande, bara SFP:s Anders Adlercreutz ställer sig positiv.
SFP har hela tiden talat för Porkala, inte minst för att den lösningen ger svenskan än starkare ställning än andra modeller.
Porkalavisionens framtid beror nu på hur väl initiativtagarna lyckas förankra tanken hos de kommunala beslutsfattarna.
Hur bra lobbar Bergh, Herlin och Reenpää?