Blir oljan någonsin dyr igen?
Den billigare råoljan får konsekvenser för världsekonomin. Kommer skifferrevolutionen av sig?
Priset på råolja har halverats på ett år, under första kvartalet av 2015 var medelpriset 54 dollar. Just nu är pristrenden stigande, dagsnoteringen rör sig kring 65 dollar per fat.
De flesta bedömare är ändå överens om att det dröjer länge innan råoljan når de tidigare toppnivåerna, om den någonsin gör det.
Enligt det optimistiska scenariot i en rapport från producentsammanslutningen Opec kostar oljan omkring 76 dollar per fat år 2025. Den pessimistiska bedömningen är under 40 dollar. Scenarierna måste läsas med reservation, oljeprisets utveckling har många gånger trotsat prognoserna.
Men förnybar energi och effektivare energianvändning konkurrerar på allvar med de fossila energikällorna. Just nu är solenergin på stark frammarsch, också i Finland.
År 2013 byggdes det globalt flera kraftverk för förnybar energi än för fossil energi. Oljan har redan strukit på foten, nu hotas också kolet och naturgasen. Det kan också bli aktuellt att se över lönsamhetskalkylerna för nya kärnkraftverk.
Inte ens trafiken är längre någon säker oljekonsument. Bilbränslet innehåller biokomponenter, inom sjöfarten konkurrerar flytande naturgas med fartygsdieseln, och inom elbilsindustrin tror man att genombrottet för billiga batterier med hög kapacitet väntar runt hörnet.
I ett finländskt perspektiv är billigare råolja goda nyheter för oljeförädlingsindustrin, samtidigt som minskad efterfrågan och pressade priser trycker ned lönsamheten.
Det långvarigt höga oljepriset gjorde det attraktivt att utnyttja källor som dittills hade betraktats som olönsamma. Under det senaste decenniet har skiffergas och skifferolja förändrat den amerikanska energistrategin.
Gasen och oljan finns i skifferlager på ett par kilometers djup, utvinningen är komplicerad och kräver bland annat enorma mängder vatten som används för att spräcka fram bränslet.
Det finns skiffergas och olja också i den europeiska berggrunden, men inte minst miljökonsekvenserna gör att Europa knappast blir någon stor producent. Frankrike har helt förbjudit spräckningen, och Europaparlamentet understryker i sitt ställningstagande att operatörerna ska ha det fulla ansvaret för alla direkta och indirekta skador.
Det fallande oljepriset påverkar utvinningen av skifferbränsle, analytiker tror att oljepris på 50-60 dollar per fat kommer att ha en märkbar inverkan på produktionen.
Om Opecs bedömning är riktig och oljepriset stannar på den här nivån kan skifferrevolutionen komma av sig.
Men än så länge har produktionen inte minskat, och många bolag har investerat i de rikaste förekomsterna och den vägen reducerat produktionskostnaderna.
Oljebolagen är i alla fall angelägna om att ha tillräckligt många ben att stå på. I USA gav Obama-administrationen nyss ett villkorligt lov för Shell att igen börja borra i de arktiska vattnen utanför Alaska.
Oljeborrning i den känsliga arktiska miljön är en risk, så sent som 2012 slet sig en av Shells riggar och gick på grund utanför Alaska.
Men i ett snävt finländskt perspektiv kan det vara goda nyheter, med dagens oljepriser har Rysslands intresse att prospektera oljefälten i Ishavet gått i stå, till många finländska teknologiföretags besvikelse. Nu öppnas en ny marknad för arktisk offshore-teknologi.
Företag som medverkar till oljeutvinningen i Arktis har förstås full tillgång till miljöorganisationernas uppmärksamhet.