Landskap eller samkommuner
Centern har alltid velat stärka landskapsförvaltningen, men har nu en ny chans. Kommunernas uppgifter måste ändå omprövas.
Under veckoslutet berättade Centerns partisekreterare Timo Laaninen i en intervju i Sunnuntaisuomalainen, flera finska landsbygdstidningars gemensamma söndagstidning, att Centern går in för att ge landskapen en starkare roll. De skulle enligt Centerns modell kunna ta ansvar för vården, men också för utbildningen på andra stadiet, alltså gymnasierna och yrkesskolorna. Dessutom tycker Centern att landskapen kunde ta över uppgifter som statens regionförvaltning i dag sköter. Till paketet hör också direkt folkval av beslutsfattarna i landskapen och beskattningsrätt.
Det är inget nytt att Centern vill stärka landskapsförvaltningen. I och med att Centern är ett mycket starkt parti i många lands- och glesbygdskommuner skulle en förstärkt landskapsförvaltning innebära en starkare ställning för Centern. Av samma orsak har Samlingspartiet och SDP aldrig gillat tanken på en landskapsförvaltning.
Just nu befinner vi oss i ett brytningsskede när det gäller kommunernas uppgifter. Vårdreformen avancerade inte i vårvintras men skulle i föreslagen form ha fråntagit kommunerna ansvaret för sjuk- och socialvården. Vårdreformen hör till den nya regeringens största utmaningar. Inte heller reformen av andra stadiets utbildning godkändes i riksdagen, men behovet att se över gymnasierna och yrkesskolorna har inte försvunnit. Den avgående regeringen och undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) hade gett ansvaret för skolnätverket till ministeriet och tanken var att de som anordnar utbildningen skulle ha haft bredare axlar än en enskild kommun har. Det finns också planer på att se över statens regionförvaltning, som nu är organiserad i sex regionförvaltningsverk och femton närings-, trafik- och miljöcentraler. De sköter sådant som skatter, miljötillstånd och arbetsförmedling.
Centern markerar att man vill införa en alldeles ny förvaltningsnivå i Finland. Hur hårt partiet vill driva på sin modell är oklart. De partier som har reagerat på utspelet har varit kritiska eller mycket kritiska.
Vårdreformen kräver en snabb lösning för att ens på något sätt kompensera att fyra års arbete inte ledde till ett resultat. Om den nya regeringen skulle gå in för att skapa en ny mellanförvaltning är det ett stort projekt som tar tid.
Med tanke på de modeller för vården som grundlagsutskottet pekade på är en landskapsmodell ändå ett reellt alternativ, inklusive direktval och beskattningsrätt. Men också den modellen distanserar beslutsfattandet till en större organisation och äter upp ungefär hälften av kommunernas makt i form av pengar och inflytande.
Om landskapen tar hand om fler uppgifter handlar det om en kommunreform under täcknamn. Centern har svårt med kommunsammanslagningar men folk är inte dummare än att de inser det uppenbara oberoende av vad man kallar det.
Vården har visserligen stötts och blötts men ändå saknades klara konsekvensbedömningar, inte minst för ekonomin. Det måste vara klart innan beslutet fattas. Det gäller också övriga reformer. En bred parlamentarisk förankring har Centern under de gångna fyra åren flaggat för så ofta att det binder partiet.