Oväntat starkt behov av plan B
Också oroande framtidsfrågor behöver diskuteras. Det visar HSS Medias kandidattestfråga om behovet av plan B.
De svenskösterbottniska tidningarna bjöd i söndags på intressanta uppgifter om inställningen till det som brukar kallas plan B. Frågan tas upp i HSS Medias kandidattest, alltså i Syd-Österbotten, Vasabladet och Österbottens Tidning. Det påstående kandidaterna har tagit ställning till i testet handlar om att en reservplan borde utarbetas för hur servicen på svenska ska tryggas i det fall att svenskan inte längre är obligatorisk i finska skolor.
Särskilt SFP-kandidaternas svar är intressanta. Kandidattestet gäller Vasa valkrets där det finns 16 SFP-kandidater. Av dem håller sju helt eller delvis med påståendet om att en reservplan bör utarbetas för den svenska servicen. Enligt HSS medias artikel 29.3. tar Anna-Maja Henriksson inte ställning, men senare visade det sig att Henriksson i misstag svarat fel, det vill säga "vet ej" trots att hon velat svara "helt av annan åsikt". Åtta är helt eller delvis av annan åsikt än påståendet med Henriksson nio. Ganska jämnt skägg alltså.
Det här är intressant ur många synvinklar.SFP-ledningen, som Henriksson är en del av, har klart uttalat att man inte vill ha en debatt om plan B. Partiledningen anser att sådana diskussioner innebär att man sågar den gren finlandssvenskarna och svenskan sitter på, det vill säga att man signalerar kompromiss. I det politiska taktiserandets värld innebär det att man har lagt sig platt och gett upp. Enligt det sättet att tänka blir plan B hastigt och lustigt plan A.
Ändå är nästan hälften av de österbottniska SFP-kandidaterna för en reservplan, även om en del vill förbereda den i smyg. Dessutom har förståelsen för situationen i det mera tvåspråkiga södra Finland tidigare inte verkat särskilt stor i Österbotten, där svenskan har en stark ställning.
I jämförelse med alla kandidater är SFP:arna mer intresserade av en reservplan. Knappt hälften av alla kandidater säger nej till en reservplan medan ungefär en tredjedel anser att det behövs en plan B.
Nästan fyratusen läsare har också – hittills – besvarat frågan om en reservplan. Hela 77 procent av dem håller helt eller delvis med påståendet om behovet av en reservplan.
Vid årsskiftet uppstod en debattunge kring behovet av en plan B, efter Åbo Akademis enkät som visade att tre av fyra finländare vill avskaffa den obligatoriska skolsvenskan samtidigt som två av tre vill hålla fast vid det svenska språket och kulturen i Finland. Efter det har svenskans ställning som obligatoriskt skolspråk fått ett starkt parlamentariskt stöd. Medborgarinitiativet som ville avskaffa skolsvenskan röstades ned med klara siffror. Det är en viktig markering och en stor seger för alla som värnar om svenskan i Finland.
Språkundervisningen borde ytterligare tidigareläggas och moderniseras så att tonvikten sätts på att kunna kommunicera, i stället för på grammatik. I så fall innebär den obligatoriska svenskan en garanti för att alla finländare får en positiv kontakt med svenskan. Det är naturligtvis en bättre situation än att en del ungdomar väljer bort svenskan, i ett skede då de egentligen inte kan ta ställning till om och när de kommer att behöva kunskaper i svenska, i studier och på arbetsmarknaden.
Riksdagen gav sitt stöd till den obligatoriska svenskan innan kandidattestet och dess fråga var aktuella. Både väljarnas och kandidaternas svar visar att det är många som går omkring och funderar på svenskans framtid, på hur språket och framtiden för oss som talar språket ska kunna tryggas i alla situationer. Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att diskutera frågor som människor anser att är angelägna.
Uppdaterat 31.3. med uppgiften att Anna-Maja Henriksson (SFP) i misstag svarat fel på frågan om en reservplan. Hon svarade "tar ej ställning" trots att avsikten var att svara "helt av annan åsikt".