Skattelöfte isolerar Saml
Ekonomi, ekonomi, ekonomi. Partiledare, kandidater och även väljare svarar unisont att det är ekonomin som är överlägsen etta då de ställs frågan vad som är det viktigaste i riksdagsvalet nästa månad. Landets ekonomi måste fås i balans, tillväxten bör vändas uppåt och sysselsättningen höjas.
I det här sammanhanget är skatterna i en nyckelställning och samtidigt ett tvistefrö.
De flesta partier har presenterat sina skattepolitiska program. Av de största partierna är det bara SDP som ännu inte har lagt alla skattekort på bordet, men det lär ska ske inom ett par veckor.
Det har sagts att ideologierna igen har börjat framträda och visst kan man skönja klara ideologiska skiljelinjer i skatteprogrammen. Det är inte tu tal om att Samlingspartiet parkerar längre högerut än de andra större partierna. Överlag förefaller de tre övriga partierna ligga betydligt närmare varandra.
En enda gemensam linje kan man hitta hos alla de fyra största partierna - ingen vill höja den totala skattegraden.
Den stora skillnaden ligger i att Samlingspartiet strävar efter betydligt högre skattesänkningar än de andra och partiet vill sänka inkomstskatten också för dem som förtjänar allra mest. I det senare har man bara SFP med sig.
Samlingspartiet säger sig vara redo att sänka inkomstkatten i alla inkomstklasser med sammanlagt två miljarder euro förutsatt att arbetsmarknadsparterna får till stånd en mycket moderat lösning som gynnar sysselsättningen. Saml räknar optimistiskt med att den stora sänkningen ger en miljard euro i retur genom ökad sysselsättning och förbättrad köpkraft.
De positiva effekterna som regeringen Katainen förväntade sig från sänkningen av samfundsskatten kom helt på skam och borde rimligen avskräcka från överoptimistiska beräkningar.
SDP:s ordförande Antti Rinne betecknar Samlingspartiers två miljarders sänkning som ansvarslös, medan Centerns ordförande Juha Sipilä säger att den saknar täckning.
C talar för skattejusteringar på 800 miljoner, av vilket drygt hälften skulle användas för att sänka inkomstskatten genom höjda arbetsinkomstavdrag som främst gynnar låg- och medelinkomsttagare. C vill också sänka arvs- och gåvoskatten och förändra företagsbeskattningen. I programmet finns även skattehöjningar, t.ex. för tobak och eventuellt alkohol.
Sannfinländarna har en helt egen syn på energi- och miljöskatter, som man vill sänka rejält. Liksom i andra frågor lyser här partiets nationalegoistiska syn igenom - den egna välfärden är alla gånger viktigare än omtanken om omvärlden. Företagsskatten vill partiet höja, förmögenhetsskatten vill man återinföra medan bilskatten hör till de skatter som Sannfinländarna vill sänka eller helt slopa. Centern är på samma linje och vill i stället höja fordonsskatten.
SDP:s ordförande Antti Rinne sade vid skattedebatten i onsdags att det varken finns möjlighet att höja eller sänka skattegraden, men att låg- och medelinkomsttagarna kunde få en skattesänkning och ingen höjning av företagsskatten föreslås. I övrigt får vi vänta på SDP:s skattesyn.
Partiet har nu i alla fall möjlighet att anpassa sitt program till konkurrenternas, placera sig närmare potentiella vinnare och angenäma regeringspartner.
Mycket tyder på att SDP kommer att lägga sig relativt nära Centern. Om även synen på nedskärningar sammanfaller hyfsat börjar mönstret bli allt tydligare - rödmylla i någon nyans är i sikte.
Det kräver förstås att valresultatet inte gör koalitionen omöjlig.