Allt kan inte effektiveras till max
Gymnasiestudierna ska bli effektivare men det innebär risker för vissa elever och specialgymnasierna. Särskilt de svenska.
Gymnasierna och yrkesskolorna står inför stora förändringar, som påverkar både finansieringen och skolnätets struktur. För tillfället pågår riksdagsbehandlingen av de nya reglerna för andra stadiet, alltså gymnasier och yrkesskolor. Ännu går det alltså att påverka.
En av förändringarna är att grundfinansieringen i fortsättningen utgår från ett treårigt gymnasium. Eleverna kommer visserligen att ha rätt att avlägga gymnasiet på fyra år, men grundfinansieringen täcker inte studier efter tre år.
Idén är att puffa på gymnasieeleverna så att de blir studenter på tre år. Undervisningsministeriet hänvisar till att studieresultatet inte verkar bli bättre av att gymnasiet avläggs på tre och ett halvt eller fyra år.
Det finns ändå elever som av olika orsaker kan behöva mera tid. Det kan bero på kön, på när på året man är född eller ha andra orsaker.
Specialgymnasierna drabbas enligt de nuvarande planerna dubbelt. Till exempel i idrottsgymnasierna går det ofta åt fyra år – men dessutom halveras statsstödet till gymnasier med särskilda uppgifter. Det är inte sagt att ens de större kommunerna, eller nya och större upprätthållare av andra stadiets skolor, har råd att skjuta till mera pengar.
På svenskt håll är utsattheten ännu större. Vi har få specialiserade gymnasier i Svenskfinland; Tölö specialiseringsgymnasium med bildkonst, humanekologi och musik och idrottsgymnasiet i Vörå. Deras verksamhetsförutsättningar måste tryggas.
När allt ska effektiveras finns det en risk för att barnet åker ut med badvattnet. I det här fallet är det ganska bokstavligt. En gymnasieelev mellan 16 och 19 år gammal och under de här några åren läggs en viktig grund för det fortsatta livet. Bildning kan inte mätas enbart med effektivitet.