Trafikvett och -etikett
Trafikskyddets preliminära uppskattning för i fjol visar att antalet omkomna i vägtrafiken 2014 blev 30 färre än året innan. Fordonen blir hela tiden säkrare och bidrar till att trafikolyckorna blir färre och framförallt skördar färre offer. En annan viktig del i att öka trafiksäkerheten är förbättringar i trafikkulturen. Den kan var och en påverka genom ett förändrat beteende.
VN tittar i dag på trafiken i våra tätorter. Trafiklärare Kim Magnusson noterar under en rundtur en hel del brister och förseelser, men han konstaterar samtidigt att just västnylänningarna inte nödvändigtvis är sämre i trafiken än andra. Det handlar mer om att trafikkulturen överlag är sämre och slarvigare på mindre orter, såsom i Lovisa och Pargas men i högsta grad också i Karis, Ekenäs och Hangö. Det finns en hel del att förbättra i vårt trafikbeteende. Redan en artigare attityd ger en smidigare trafik.
När man rör sig i trafiken i västnyländska tätorter kan man lätt få den uppfattningen att ovanligt många bilister kör med bilar som har trasiga blinkrar. Så är det knappast, den mörka blinkern är bara ett tecken på att den inte används. En skärpning här kunde höja trafiksäkerheten.
Det vimlar också av felparkeringar, sannolikt på grund av bristfällig övervakning. Åtminstone de felparkeringar som äventyrar trafiksäkerheten, exempelvis då fordon parkeras för nära övergångsställen, borde åtgärdas. Likaså kunde fler bilister stanna för fotgängare vid övergångsställen – också då en bil inte står felparkerad.
I tätorter är det framförallt fotgängare och cyklister som löper risk att skada sig allvarligt eller till och med omkomma i trafikolyckor. Under det mörka halvåret är reflexer en billig livförsäkring. Det är förbluffande att bara varannan fotgängare använder reflex i tätorter. En bilist med halvljus ser en reflexförsedd på 150 meters avstånd, men en person utan reflex på endast 40 meters avstånd. Reaktionstiden för att undvika en olycka blir då minimal.