Finland i västlägret
Inte sedan krigsåren har presidentens nyårstal behandlat utrikes- och säkerhetspolitik i lika stor utsträckning som i Sauli Niinistös tal detta år.
Det konstaterar Vesa Heikkinen som har forskat i talen. Sauli Niinistö avvek också på en annan punkt från sina tidigare betoningar. I inget av sina tidigare nyårstal har han över huvud taget nämnt Ryssland. Nu var Ryssland och krisen i Ukraina ett huvudtema.
Presidenternas nyårstal präglas både av sin tid och av presidenternas personligheter. Ibland har presidenten tagit upp frågor som inte har varit så aktuella i samhällsdebatten, ibland har talen närmast varit redogörelser över de viktigaste händelserna under det gångna året.
Men nu koncentrerade Sauli Niinistö sig på tre frågor, utrikespolitik, ekonomi och klimatförändringen.
Utrikes- och säkerhetspolitiken kom först och fick mest utrymme.
Presidenten upprepade att Finland agerar tillsammans med EU när det gäller Ryssland och Ukraina. Men Finland vill också upprätthålla en tät dialog med Ryssland, och vill fortsätta det samarbete som under de här omständigheterna är möjligt.
Under det kalla kriget var Finland neutralt, men neutralitetsbegreppet ledde ibland till besvärliga formuleringsproblem i kommunikéerna efter olika statsbesök.
Nu betonade Niinistö att samarbetet med Ryssland utgår från att Finland är en del av väst, och att Ryssland vet att det är på det sättet.
Markeringen är viktig med tanke på att en central del av den nya ryska maktpolitiken är en strävan att få sina intressen beaktade i grannländerna. Nu klargjorde presidenten att Finland är immun mot eventuella påtryckningar.
En form av påverkan är att ryska medier igen har aktiverat kampanjen att utmåla Finland som ett land där myndigheterna godtyckligt omhändertar ryska barn. Bara för ett par dagar sedan tyckte försvarsutskottets ordförande Jussi Niinistö, Sannf, att det är oroväckande att Ryssland nu vill ge bilden av att ryssar behandlas illa i väststaterna.
Finlands säkerhet vilar på tre pelare, ett trovärdigt försvar, det västliga partnerskapet och försvarssamarbetet med Sverige, som Niinistö ställer stora förhoppningar på. Sauli Niinistö upprepade att EU-medlemskapet är en viktig säkerhetslösning, men nu tillade han att medlemskapet kanske inte duger som försvarslösning. EU reagerar med ekonomiska metoder om något medlemsland kränks.
Hans formuleringar om Nato gick längre än vad man tidigare har hört i ett nyårstal. Finland har fört Natopartnerskapet till en ny nivå, och fortsätter med det arbetet. Och nu sade presidenten klart och otvetydigt att Finland alltid har möjlighet att söka medlemskap, om vi så önskar.
Formuleringen var väl vald. Det var passus litet i förbigående, som gav intrycket av att en ansökan egentligen inte är så dramatisk, närmast en utveckling av partnerskapet.
Det blir intressant att se vilket eko uttalandet får i Natodebatten. Presidenten avstod ju också från den invanda formuleringen om att ett medlemskap inte är aktuellt just nu.
Utrikes- och säkerhetspolitiken hör till presidentens ansvarsområde, i övriga frågor är han närmast en opinionsbildare.
Nu uppmanade han politikerna att gå från diskussioner till beslut för att få ordning på ekonomin och statsfinanserna. Alla måste vara beredda att avstå från invanda förmåner, betonade Niinistö.
Uppmaningen är generell, den gäller både partier och arbetsmarknadens aktörer.
Och de beslutsfattare som vet vad som ska göras, och också gör det behöver inte vara rädda att möta väljarna.
Sauli Niinistö behöver ännu inte tänka på att bli omvald, han har kanske inte ens bestämt om han kandiderar 2018.
Men om han fortsätter att hålla nyårstal där han verkligen tar ställning och vill påverka går han in i en roll som många finländare väntar sig av landets president. En statsman som står ovanför dagspolitiken, som pekar ut riktningen och som säger vad som borde göras.