Våra gamla och dyra bilar

Bilpriser och bilskatt upprör känslor och är ett kärt debattämne i vårt land. En stor orsak till detta är att vi i vårt land på grund av en hög bilskatt tvingas betala mer för nya bilar än man gör i de flesta andra EU-länder. Samtidigt har vi en av Europas äldsta bilparker.
Just nu rör det på sig på flera plan. En sänkning av bilskatten diskuteras, nya EU-regler är aktuella och ett experiment med en skrotningspremie införs i sommar.
Huvudmålsättningen med experimentet med en skrotningspremie är att bilparken ska förnyas för att få säkrare och miljövänligare bilar. Samma fördelar poängteras också bland dem som talar för en sänkt bilskatt

Från den 1 juli nästa år, ett halvt år framåt, erbjuds den som köper en ny bil 1 500 euro i skrotningspremie för sin minst 10 år gamla bil, oberoende av skicket. Staten betalar två tredjedelar, bilföretaget en tredjedel. Kravet är att den nya bilen har ett koldioxidutsläpp på högst 120 gram/km.
Ingen stor rusning är att vänta. Det finns knappast så många som på grund av en morot på 1 500 euro väljer att köpa en ny bil i stället för en lätt begagnad. I samma ögonblick man kör ut från bilaffären med den nya bilen har den redan sjunkit med mer än 1 500 euro i värde.
Nyttan och effekten av det här experimentet skulle vara betydligt större om kravet för att få en skrotningspeng inte vore en ny bil utan exempelvis en högst fem år gammal bil med ett koldioxidutsläpp på högst 135 gram/km. De positiva effekterna skulle vara desamma då även de här affärerna skulle innebära att den nyinköpta bilen har klart högre trafiksäkerhet och mindre utsläpp än den som fördes till skrotning.

Miljöbelastningen minskas säkert effektivast genom satsningar på alternativa bränslen och genom märkbara statliga subventioner för elbilar, såsom i bland annat Norge där det redan rullar tiotusentals elbilar på vägarna. I Finland kan elbilarna räknas i några hundratal.
Förnyelsen av hela bilparken sker säkert effektivast om bilskatten och därigenom priset på nya bilar sänks märkbart. Det ger också lägre priser på begagnade bilar, som gör det möjligt för de som har äldre bilar att byta upp sig.

Sannfinländarna har i god tid inför riksdagsvalet flaggat för att bilskatten ska slopas helt under nästa valperiod. Partiet talar för att det ska ske i etapper, men det skulle antagligen leda till att människor skjuter upp sina bilköp tills skatten ligger på noll.
Finansminister Antti Rinne (SDP) ifrågasatte genast realismen i vallöftet och undrade var den miljard ska tas som staten förlorar. Det frågar också många andra, även om det inte skulle bli en nettoförlust på en miljard. Den ökade trafiksäkerheten, den ökade bilförsäljningen och minskade belastningen på miljön har givetvis också ett värde.

Det är också möjligt att en sänkt bilskatt påskyndas av EU. Kommissionen har föreslagit att det ska bli möjligt att registrera sin bil i vilket medlemsland som helst där den köps och att ingen nyregistrering och beskattning då sker i hemlandet. Det skulle leda till att folk inhandlar och registrerar sina bilar i länder där de är billigare.
Det innebär att handeln i Finland med sina dyra bilar skulle mattas av om inte bilskatten sänkts. Finländska myndigheter tror sig i alla fall ha lösningar i bakfickan för att trots allt kunna driva in bilskatt.
Hur det blir är ännu öppet, men att bita sig fast vid en hög bilskatt så länge det bara är möjligt är inte nödvändigtvis det totalekonomiskt bästa för landet.

Om bilskatten sänks, oberoende av om det sker på frivillig väg eller som en följd av nya EU-regler, kommer staten att tvingas fylla igen det hål som uppstår på intäktssidan. Antagligen skulle det ske genom att mer än tidigare beskatta bruket av bil. Ju mer man kör, desto högre skatt eller avgift.
Den modellen blir i så fall också föremål för en livlig debatt. Det är en rejäl utmaning att få till stånd ett system som upplevs som rättvist av och för alla. Bland annat måste en sådan lösning beakta människors olika behov av bil utgående från var de bor och arbetar.

 

Den här ledaren ingår i dag i Västra Nyland och Hufvudstadsbladet. Det utvidgade samarbetet mellan KSF Medias tidningar innebär i framtiden delvis gemensamma ledare i HBL, VN och Östnyland.