Omtanke och välvilja
Förr var det främst Frälsningsarméns julgrytor som dök upp i gatubilden som en påminnelse om att det fanns nödställda som behövde hjälp för att kunna fira en dräglig jul.
Numera är biståndskanalerna långt fler men Frälsningsarméns över hundra år gamla insamlingskoncept är alltjämt gångbart. Årets kampanj öppnades på Helsingfors järnvägstation i fredags då världens största julgryta togs i bruk. Den är ett fem meter högt insamlingskärl, som symboliserar det växande hjälpbehovet i vårt samhälle.
Det är ett faktum att finländarna har allt mindre pengar att köpa för till jul – det ser den ekonomiska nedgången till. I fjol trodde folk att de skulle spendera hundra euro mer på julklappar än året innan, men i själva verket gick julkonsumtionen ner med 1,6 procent och i år väntas den sjunka ytterligare med 1,5 procent.
Det är en naturlig följd av stigande arbetslöshet – om de ekonomiska resurserna är begränsade är det ansvarsfullt att styra konsumtionsbeteendet i så sund riktning som möjligt.
Att välja bort onyttigheter och satsa på ett minimum av julklappar och bara det viktigaste i matväg till helgerna räcker inte till i de hushåll där man lever i yttersta knapphet. I dem tar nöden sig häftigare uttryck.
De nya biståndskanalerna utgörs i dag av grupper på Facebook, där familjer i nöd kan komma i kontakt med andra som har det bättre ställt.
"Både kontot och kylskåpet är tomma och pengar kommer först om två veckor" lyder en ofta förekommande beskrivning av det hopplösa läget. Via nätet är det möjligt att få hjälp av medmänniskor som kan avvara en penningsumma eller bistå med någon förnödenhet.
Bakom den riksomfattande Facebook-sidan Jouluapua står trebarnsmamman Heidi Miettinen, bosatt i Danmark, som reagerade på de nödsignaler hon såg på nätet. Med assistans av några andra kvinnor organiserade hon insamlingsverksamhet, som både privatpersoner och firmor har deltagit i. Småföretag har fått nätsynlighet genom att bidra till insamlingen, vilket till och med kan vara ett smart marknadsföringsknep.
Många av de 240 familjer som kom i åtnjutande av hjälpen har uttryckt sin tacksamhet på gruppens Facebook-sida. Okända medmänniskors vilja att rädda julfirandet ser ut att beröra mottagarna allra mest. Omtanken om barnen är det som förenar dem som ger och dem som får.
Också här i Västnyland finns fungerande motsvarigheter. Facebookgruppen Nödhjälp Hätäapu med nästan 700 medlemmar verkar i Raseborg och Hangö. Sedan starten i februari har över trettio personer tagit kontakt, ytterligare sju har ställt sig på julklappslistan. Alla har fått hjälp vilket betyder att nästan hundra personer berörs, då man räknar in familjemedlemmarna.
Inga penninggåvor förmedlas, mest är det fråga om matvaror, kläder och andra förnödenheter.
Som följd av ett samarbete med Hangö och Raseborg fick Ingå i fredags en egen Nödhjälp-grupp, som redan har nästan femtio medlemmar. Samtidigt startade gruppen Grannhjälp, där idén är att människor kan hjälpa varandra med olika sysslor.
Det är välkommet att hjälpgruppstanken får fotfäste också i vår region. Grupperna verkar på gräsrotsnivå – anonyma hjälpbehövande bistås av sin näromgivning – i vissa fall så att givare och mottagare möts personligen.
Maskorna i det samhälleliga skyddsnätet blir allt glesare och barnfattigdomen ökar i omfattning. Enligt Statistikcentralens uppgifter upplevde hela åtta procent av alla barnfamiljer i landet att de hade svårigheter att klara av sina utgifter 2012. I siffror betyder det att 87 000 barnfamiljer tummar på slantarna, som ändå inte vill räcka till.
När man lever på knapphetsgränsen har ett litet bidrag stor betydelse. Jul i sinnet heter den insamling som Mannerheims barnskyddsförbund och Röda korset ordnar till förmån för familjer i en svår ekonomisk sits. Målet är att dela ut 18 000 presentkort à 70 euro – ett viktigt tillskott för att skapa julstämning.
Oberoende av hur man delar med sig – via en Facebook-grupp eller genom att delta i traditionella julinsamlingar – är slutresultatet detsamma. Det visar på omtanke om nästan och välvilja i juletid.