Mörklagda militärplan
De färska incidenterna där ryska militärplan med avslagna transpondrar har tvingat passagerarplan att ändra kurs leder till reaktioner på hög politisk nivå.
Statsminister Alexander Stubb sade under statsministerns frågetimme i radio i söndags att läget inger bekymmer.
Stubb ser inget hot från Ryssland sida, men betonar att det finns en verklig oro för civilflygets säkerhet. De internationella reglerna i flygtrafiken måste följas, underströk Stubb.
Också trafikminister Paula Risikko anser att säkerheten i det internationella luftrummet måste respekteras. Hon krävde att alla plan som rör sig i internationella luftrum borde vara förpliktigade att ha sina transpondrar påslagna.
Det är inte bara ryska plan som flyger utan transpondrar. Sveriges utrikesminister Margot Wallström säger att också svenska plan och Natoplan ibland gör det. Wallström vill nu ha en bredare diskussion om den här problematiken.
Militärplan ska inte ha någon som helst anledning att låta bli att använda all tillgänglig utrustning för att vara synliga i ett livligt trafikerat civilt luftrum. Men det kan vara svårt att förmå flygvapnen att avstå från en taktik som är djupt integrerad i själva verksamhetsmodellen: att vara så svårupptäckt som möjligt i operativa uppdrag.
Men de här övningarna borde i så fall förläggas någon annanstans än över Östersjön.
I fredags tvingades ett danskt SAS-plan på väg från Köpehamn till Poznan att väja strax efter starten för att inte komma på kollisionskurs med ett ryskt signalspaningsplan.
Det ryska försvarsministeriet säger att det aldrig var någon fara, det ryska planet följde reglerna och var ungefär 70 kilometer från SAS-planet. SAS säger att inga säkerhetsgränser har brutits och att både flygledningen och piloten hade läget under kontroll. Men SAS säger att planen aldrig var närmare varandra än 900 meter, medan Ryssland alltså talar om 70 kilometer.
Skillnaden är väl stor.
Både Sverige och Danmark kallade i går upp de ryska ambassadörerna till respektive utrikesministerier för att protestera mot incidenterna.
För en dryg vecka sedan rapporterades det att ovanligt många ryska militärflygplan rörde sig nära Finlands luftrum. Bland planen fanns bombplanet Tu-95 som ingår i Rysslands strategiska kärnvapensystem. Tu-95 har inte på länge noterats över Östersjön. Planen flög mellan det ryska fastlandet och Kaliningrad och de var aldrig inne på finländskt luftrum, men de bevakades och fotograferades ändå av finländska Hornetplan.
Att Ryssland övar med strategiskt bombflyg i närheten av de alliansfria Finland och Sverige visar att landet nu aktiverar sina allra tyngsta resurser. Det är ännu en påminnelse om att det kalla krigets frontlinje byggs upp igen.
Det är också möjligt att uppfatta insatsen som ett ryskt inlägg i den pågående Natodiskussionen i de båda länderna.
När Ryssland intensifierar sin flygvapenaktivitet sker samma sak i de andra Östersjöländerna. Det gäller att visa att man spanar och är redo att agera.
Intensiteten i verksamheten speglar det spända internationella klimatet konstaterade statsminister Alexander Stubb.
Ingen talar om militära hot, men det är klart att båda parterna uttryckligen vill ge militära signaler. I det här fallet finns det väl inte heller någon anledning att vara alltför skeptisk till ryska uppgifter om att Nato har ökat sin flygaktivitet i närheten av Ryssland.
Luftfartsmyndigheterna betonar att kursändringarna inte skedde för att undvika akuta faror utan för att säkerställa att farliga situationer inte skulle uppstå. Men då militära och civila plan rör sig i samma luftrum ökar risken för att ett litet misstag kan få katastrofala konsekvenser. Om det i de militära styrkeuppvisningarna också ingår ömsesidigt provokativa element blir risknivån ännu högre.
Men innan den internationella spänningen klingar av kan man knappast vänta sig att de militära aktiviteterna går ned på normalare nivåer.