Grubbel för Stubb
I modern tid har de politiska opinionerna aldrig svängt så kraftigt som under den pågående riksdagsperioden. Hur opinionspendeln svänger de följande fem månaderna kommer att avgöra riksdagsvalets utgång i april.
För bara tre år sedan var Centern nere på rekordlåga 13 procent medan man nu har klättrat upp till 24,5 procent. Samtidigt som Centern hade sin bottenkänning låg Samlingspartiet på 24 procent - mot 17,4 procent nu.
SDP har för sin del under drygt två år noterats för väljarstöd på allt från drygt 20 procent till under 15 procent. Just nu är noteringen 16,4 procent. Också för Sannfinländarna har det varit mycket upp och ner. Över 22 procent som mest och under 15 procent som minst. Läget nu är 16,2 procent.
Det som sticker mest ut i Helsingin Sanomats mätning som publicerades i går är Samlingspartiets branta nedgång och Centerns motsatta branta stigning. Sedan sommaren ser vi förändringar på nästan fem procentenheter för de här partierna.
Enligt enkel matematik skulle man kunna säga att samlingspartistiska väljare har gått över till Centern. Så kan det visserligen vara, men det är också möjligt att det är tidigare osäkra väljare som nu har kunnat bestämma sig, medan samtidigt tidigare säkra väljare blivit osäkra och nu inte uppgett något parti alls.
De osäkra är för övrigt väldigt många. Nästan fyra av tio tillfrågade var osäkra och uppgav inget parti. En del av dessa kommer säkert att inte rösta överhuvudtaget, men många kommer att fatta ett beslut och det görs delvis på basis av det som ännu hinder hända före riksdagsvalet. Det är också känt att bland de osäkra kan opinionsvindarna inverka starkt på deras slutliga beslut. Gott drag för något parti i valspurten kan rycka med osäkra väljare.
Hur regeringspartierna före valet kunde få ett märkbart lyft är just nu svårt att se. Valperiodens alla centrala mål för regeringen blir ouppnådda. Ekonomin är det stora oket och en snabb förändring är absolut inte att vänta.
HS färska mätning gjordes mellan 20 oktober och 14 november. Det innebär att president Sauli Niinistös sällsynt skarpa kritik av den ekonomiska politik som har förts sedan Matti Vanhanens andra regering inte hann med. Niinistö anser att det har förts en "imagepolitik" i stället för en politik med verkliga och modiga beslut. Under den här perioden har Samlingspartiet först skött finansministerposten och därefter, som regeringens största parti, statsministerskapet. Presidentens ord väger tungt bland folket och en dylik slägga lagd i mellangärdet på "det egna" Samlingspartiet går knappast obemärkt förbi då nästa opinionsmätning görs. Fortsatt tungt för Saml, kan man förutspå.
Trenden är tydlig och då ställer man sig frågan: varför tappar Samlingspartiet så mycket och så snabbt?
Det beror i huvudsak på vad Samlingspartiet självt har gjort och inte gjort.
Katainens (och nu Stubbs) regering har verkligen inte gjort sig känd som en regering som får saker och ting till stånd, tvärtom. Folk har genomskådat regeringen och inser att det som har gjorts inte är eller blir så fantastiskt som speciellt Jyrki Katainen antydde.
Det ser ut som om Samlingspartiet och Alexander Stubb nu får ta emot rekylen. Stubbs personliga popularitet lyckas inte stoppa den. Rekylen slår tillbaka med kraft enligt opinionsmätningarna.
För några veckor sedan visade en annan mätning att folk upplever Samlingspartiet som ett högmodigt parti. Färska händelser kan ha bidragit till eller förstärkt den känslan.
Några utnämningar har inte fallit så väl ut. En del uttalanden av färska ministrar och en riksdagsledamot har upprört många och förstärkt bilden av ett högmodigt och verklighetsfrämmande parti.
De här händelserna kan också ha gett Stubbs personliga popularitet en skjuts nedåt eftersom speciellt ministerutnämningarna ses som hans egna.
Partisekreteraren Taru Tujunens avgång kan inte heller uteslutas som en av orsakerna till Saml:s kräftgång. Hennes insatser, nätverk och politiska näsa hade stor betydelse för partiet.