Inget för Evira
I Danmark och Sverige är både livsmedelsmyndigheterna och konsumenterna upprörda och oroade över att omkring 70 procent av de danska svinen har visat sig bära på antibiotikaresistenta bakterier, bland annat den fruktade MRSA, som också kallas sjukhusbakterie.
Grisuppfödning är en stor jordbruksnäring i Danmark, och fläskkött är en viktig exportartikel. I Finland brukar stora danska julskinkor vara en inkastningsvara i butikerna.
Grisarna är smittade för att de danska uppfödarna rutinmässigt använder antibiotika i fodret. Överanvändningen av antibiotika har gjort att det har utvecklats resistenta bakteriestammar för sjukdomar som tidigare har reagerat på antibiotika. Det ökar riskerna bland annat inom cancervård och transplantationer.
En granskning som Dagens Nyheter gjorde visade att danskt och tyskt fläskkött som såldes i svenska butiker också innehöll MRSA.
Den svenska landsbygdsministern säger att det här är allvarligt.
Men i Finland ser livsmedelsmyndigheten Evira ingen orsak till oro. Evira har inte undersökt och tänker inte undersöka förekomsten av MRSA i kött som säljs hos oss. I stället koncentrerar man sig på att utreda om bakterien finns på finländska svingårdar.
Att Evira koncentrerar sig på svingårdarna beror på att man anser att risken är mycket större att personer som jobbar med svinen smittas än att någon smittas via livsmedel. Bakterien förstörs när köttbiten hettas upp, och vanlig livsmedelshygien räcker till för att skydda sig, säger professor Anna-Liisa Myllyniemi på Evira till Hufvudstadsbladet.
Eviras riskbedömning är säkert korrekt.
Men Evira borde också se på läget med konsumentens ögon.
Livsmedelsskandalerna avlöser varandra, och då räcker det inte att den övervakande myndigheten säger att sjukhusbakterier i importerat kött inte är något att bry sig om. Varför är det oroväckande i Sverige, Danmark och också Norge, men inte i Finland?
Fastän Evira har rätt i att bakterierna dör när köttet hettas upp är sjukhusbakterier i julskinkan ändå inget lockande perspektiv. Saken blir inte bättre av att den myndighet som ska se till att livsmedlen är rena inte ens tycker att det finns skäl att kartlägga hur utbrett problemet är.
Redan för sin egen trovärdighets skull borde Evira visa att man tar problemet på allvar. Den signalen ger man inte genom att säga allt är ok bara man inte skär sallad på samma skärbräde där man har skurit den råa grisfilén.
Ju vanligare MRSA är i vår omgivning desto större blir väl risken att bakterien slår till någonstans där den verkligen orsakar skada.
Eviras trovärdighet skadas just nu av myndighetens sätt att tillämpa den nya livsmedelslagen. Evira gör upp listor över vedertagna namn på livsmedel som inte längre får användas.
I Savolax har man i decennier kallat en kött- fisk- eller äppelpirog för "lörtsy", namnet har blivit en synonym till den sakligare benämningen pirog.
Nu säger lagen att namnet på en produkt måste klargöra vad produkten är, konsumenten måste veta vad han eller hon står i beråd att sätta i sin inköpskorg. Därför ska bland annat "rågform", "fästmanspirog" och "grytstek" svartlistas.
Evira ville också förbjuda lörtsy, men då det här väckte ett ramaskri bland både lörtsybagare och -ätare meddelade Evira i alla fall att namnet får bli kvar.
Myndigheten som övervakar livsmedlen tycker att konsumenten kan ta MRSA i griskött med ro.
Däremot måste den stackars ovetande konsumenten bevaras från bryderi när han eller hon konfronteras med en råglimpa där det står rågform på förpackningen.
Att innehållsförteckningen ger fullgod upplysning om varan är inte tillräckligt.
Evira gör ett nyttigt och nödvändigt arbete. Därför borde det någonstans i organisationen finnas en person som försöker se till att det här också syns i den offentliga bilden.
Det är egentligen mycket värre om konsumenterna får uppfattningen att Evira bara sysslar med petitesser än att någon av misstag råkar få med sig en äppellörtsy i stället för en med kött.
"Myndigheten som övervakar livsmedlen tycker att konsumenten kan ta MRSA i griskött med ro."