Ny hemadress
Just nu håller en grupp på 25 syriska flyktingar att inleda en ny epok i sina liv. De har fått lämna flyktinglägren i Jordanien och tas emot i Raseborg, där hemadressen antingen blir i Karis eller i Pojo. 14 av dem har redan anlänt och den andra gruppen på 11 personer kommer på tisdag. Också i Lojo tar man emot syriska flyktingar i slutet av året.
Det blodiga inbördeskriget i Syrien har fått vårt land att höja antalet syriska kvotflyktingar med 300 personer till sammanlagt 500. Integrationen av dem är ett samarbete mellan många myndigheter, där invandrarbyråerna har en central roll för att organisera de olika stödåtgärderna.
I vår region är det Västra Nylands invandrartjänst, som sedan 1995 har verkat för att flyktingar och invandrare integreras i samhället. Verksamhetsområdet omspänner Hangö och Raseborg och man räknar med att omkring 1 500 personer med invandrarbakgrund bor här.
Nu när de syriska flyktingarna anländer ställer också en stor mängd vänfamiljer upp för att göra anpassningen lättare. Det är ju speciellt i början när allting är nytt och främmande som det behövs praktisk hjälp av olika slag.
Vänfamiljerna brukar visa nykomlingarna omkring i den nya miljön, stå till tjänst vid butiksärenden och hitta på meningsfull sysselsättning när det mesta flyktingarna i initialskedet har är tid. Det är vanligt att en flyktingfamilj har två eller tre vänfamiljer, som samarbetar sinsemellan. Deras insatser uppskattas mycket både av mottagarna och av invandrarbyrån.
Det finlandssvenska informations- och kulturcentret Luckan har nyss startat integrationsprojektet Bridge i Kyrkslätt. Penningautomatföreningen finansierar verksamheten med syfte att hjälpa invandrare att vaska fram relevant information i det stora flödet på nätet. Det kan gälla allt från jobb till boende och studiemöjligheter. Rådgivningen är öppen varannan torsdag i oktober och november, men det går också att boka en egen tid.
Luckan har redan tidigare deltagit i integrationsprojektet 59 språk, vilket har gett en god inblick i invandrarnas situation. I Kyrkslätt finns det 1 300 invånare med invånarbakgrund som talar 59 språk. Projektet visade att invandrarfamiljerna vet alltför litet om de fritidsaktiviteter för barn och unga som ortens föreningar ordnar. Tröskeln att gå med i föreningslivet är också oöverkomligt hög för dem.
Syftet med den föreningsdag som ordnas på Ljungheda lördagen den 4 oktober är att presentera olika föreningars verksamhet och öppna dörrarna för dem som är inflyttade på orten. Åtminstone ungdomsföreningar, idrottsföreningar och marthor ställer upp – samma dag passar Kyrkslätts IF på att ordna fotbollens dag på konstgräsplanen i centrum.
Att spela fotboll är en av de lättaste inkörsportarna att bli delaktig av en gemenskap. Bollen är lika rund för alla och spelet kan fungera som ett rörligt språkbad.
Föreningars och privatpersoners medverkan är ett viktigt tillskott för att integrera invandrare och flyktingar i våra lokalsamhällen. Tredje sektorns resurser är viktiga inte bara för att dryga ut de tjänster som samhällsmaskineriet erbjuder, utan också för att ge mänskliga kontaktytor mellan grupperna.
Initiativet att ordna en föreningsdag kunde gärna sprida sig till andra orter i synnerhet som man inom många sammanslutningar har problem med att rekrytera nya och yngre medlemmar.
En färsk undersökning om hälsan och välbefinnandet hos första generationens unga invandrare i årskurs åtta och nio tecknar en nedslående bild av deras situation.
Enligt den rapport som Institutet för hälsa och välfärd THL har sammanställt råkar de oftare än sina jämnåriga kamrater ut för mobbning och fysiskt hot. Nästan 30 procent av pojkarna saknar en nära vän att prata förtroligt med. Deras föräldrar är oftare arbetslösa och samtalskontakten med föräldrarna är svagare.
Därför är det inte konstigt att dessa första generationens invandrarunga upplevde sig ha sämre hälsa, oftare var trötta och kände skoltrötthet och ångest.
Skolans roll att stötta elever med invandrarbakgrund är särskilt viktig för att föräldrarna ofta lär sig det nya språket senare än barnen. Att skolgången ska vara en positiv upplevelse är inte en rättighet bara för finländska barn.