Skört utan ström
Träd faller över en kraftledning mellan Rovaniemi och Uleåborg.
Ett par minuter senare kopplas många kraftledningar ur nätet efter ett reläfel i Hyvinge. Och samtidigt upptäcks ett ventilfel vid kärnkraftverket i Olkiluoto som gör att kraftverket körs ned.
Ingen av de här händelserna är särskilt dramatisk, men då de råkar inträffa samtidigt leder de till en kedjereaktion som gör att stamnätet till slut blir helt strömlöst.
Då är hela Finland utan elektricitet.
Det är scenariot i Helsingin Sanomats söndagsartikel som granskar följderna av ett massivt strömavbrott.
Konsekvenserna är förlamande, bokstavligen. Samhällets vitala infrastruktur stängs gradvis av. Tågen stannar, fjärrtågen blir stående där de råkar finnas, närtåg kan bogseras till stationerna med hjälp av diesellok.
Bussarna blir överfyllda, biltrafiken grötar ihop sig då både trafikljus och vägbelysning slutar fungera.
Sjukvården fungerar enligt nödplanerna, sjukhusens reservkraftaggregat gör att livshotande situationer kan undvikas, men beredskapen att ta hand om nya patienter begränsas. Sjukhusen och de stora hälsocentralerna räknar med att kunna upprätthålla cirka en fjärdedel av sin verksamhet vid ett långvarigt strömavbrott.
Datorsystemen körs ned, internet mörknar, mobilnätet fungerar några timmar med hjälp av reservkraft, men också det tystnar så småningom. Mobilnätets sårbarhet avslöjades ju av den stora stormen annandag jul 2011, och enligt HS har katastrofberedskapen inte förbättrats nämnvärt sedan dess.
Städernas vatten- och värmeförsörjning upphör, bostäderna kallnar och toaletterna blir oanvändbara.
Trafiken stannar av i takt med att bränsletankarna töms, bensinstationerna fungerar inte utan ström.
De som klarar sig bäst är jordbrukare med fungerande reservaggregat - så länge bränslet räcker.
HS räknar med att strömförsörjningen kan återställas inom ett drygt dygn. Det är en hanterlig period, givet att avbrottet inte inträffar när det är snöstorm åtföljd av tjugo graders köld.
Det är nyttigt att bli påmind om hur snabbt samhället lamslås när det inte längre finns el i väggkontakten. Lokala strömavbrott inträffar regelbundet, det behövs bara en rejäl storm så är tusentals hushåll mörka. Men vanligen kan skadorna repareras efter förhållandevis kort tid.
Men fungerar den lokala krisberedskapen som kommunerna är skyldiga att upprätthålla i en situation då inte bara en kommundel utan hela landet saknar el?
Och hur hållfasta är samhällsfundamenten då gatorna är mörka, larmcentralerna inte svarar och butikerna är stängda? Ju längre avbrottet varar desto större spelrum får allehanda rykten i informationsförmedlingen.
Finns det en plan för att organisera försörjningen av livsmedel och andra förnödenheter när strömavbrottet har varat några dagar och maten i kylskåp och frysboxar är slut eller förstörd?
När tar laglöshet och anarki över? Dröjer det ett dygn eller en vecka tills plundringarna börjar?
Förhoppningsvis har det redan suttit ett antal krisseminarier och funderat ut svar på de här frågorna.
Men går det att hålla krisorganisationen samlad och funktionsduglig när det oförutsedda händer, och utvärderingen sker i realtid och inte i genomgången efteråt?