Putin vann, räcker det?
Natten till lördagen enades parterna i Ukrainakonflikten om en förstärkning av den bräckliga vapenvilan från början av september.
Förhandlingarna fördes i Vitrysslands huvudstad Minsk mellan Ukrainas expresident Leonid Kutjma, Rysslands Ukrainaambassadör Michail Zubarov och två företrädare för de självutropade "folkrepublikerna" i östra Ukraina.
Leonid Kutjma var president mellan 1994 och 2005, då Ukraina präglades av korruption och maktmissbruk. Så sent som 2013 sade företrädare för det ukrainska åklagarväsendet att det finns bevis för att Kutjma hade beordrat mordet på den undersökande journalisten Georgij Gongadze. Kutjma kallar anklagelserna illasinnat förtal.
Nu tycks Kutjma igen få en roll i ukrainsk politik. Om det också innebär en rehabilitering av de krafter som står bakom honom återstår att se.
Vapenvilan kan vara ett steg mot fred i Ukraina. Men ser man till innehållet kan den lika väl kallas ett avtal mellan krigets segrare och besegrade. De proryska separatisterna och Vladimir Putins Ryssland vann, Ukraina maskerar sitt nederlag så gott det går. Och ingen vågar i det här skedet säga om avtalet innebär slutet på striderna, eller om de facto-delningen av Ukraina fortsätter.
Ukraina har gått med på en trettio kilometer bred buffertzon där tyngre vapen och stridsflyg förbjuds. Ukraina har alltså demilitariserat sin gräns mot utbrytarregionerna.
Ukraina har också gått med på att "utländska legotrupper" dras tillbaka.
Men dilemmat är detsamma som i hela konflikten, parterna har diametralt olika uppfattning om vad striderna gäller och vilka som deltar.
Enligt utbrytarna är ukrainsk militär på deras område "utländska trupper", medan de stora ryska styrkorna som avgjorde striderna till utbrytarnas fördel i augusti kan kallas frivilliga, eller till och med landsmän eftersom de representerar det "Novorossija" som Vladimir Putin har återupplivat i gränsområdena mellan Ryssland och Ukraina.
Om avtalet verkligen betyder att dödandet tar slut och invånarna kan återgå till ett någorlunda normalt liv är det förstås ett framsteg. Men vapenvilan i början av september bröts hela tiden, och inte heller det här avtalet om eldupphör har hållit.
På längre sikt kan avtalet ändå bli en källa till nya oroligheter.
Att parterna knappast enas om innebörden av avtalet är en sak. Men avtalet verkar också cementera en konflikt som när som helst kan flamma upp igen.
Enligt de pessimistiska bedömningarna handlar vapenvilan bara om en omgruppering inför följande fas i de ryska planerna. De innebär att separatisterna med ryskt stöd avancerar mot den strategiska hamnstaden Mariupol. I separatisternas händer öppnar den en landförbindelse direkt mellan Ryssland och Krim.
En annan bedömning är att Ryssland nöjer sig med nuläget, östra Ukraina får självstyre där Ryssland är en stark intressent. Det leder till en massutvandring av de hundratusentals invånare som fortfarande är lojala med Kiev. Då har konflikten förvandlats till en frusen konflikt av samma slag som redan finns i Rysslands grannskap, i Transnistrien i Moldavien och Abchasien och Syd-Ossetien i Georgien.
I båda fallen har Ukraina förlorat. I parlamentsvalet i slutet av oktober - om det blir av - kan ukrainarna säga vad de tycker om den utvecklingen. Den regering som tillsätts efter valet måste i alla fall handskas med ett militärt och politiskt nederlag som kan få avgörande följder för landets framtid.
Men det politiska systemet i Ukraina har inte hittills varit förmöget att producera ansvarstagande och handlingskraftiga regeringar.
Om vapenvilan ändå minskar blodsutgjutelsen får EU så småningom ta ställning till sanktionerna mot Ryssland. Ryssland har ännu inte vidtagit några motsanktioner efter EU:s senaste upptrappning.
Det kan vara Putins sätt att signalera att initiativet att trappa ned sanktionerna ligger hos EU.
Här kommer Finlands agerande att granskas särskilt noga. Ett finländskt initiativ att lätta på sanktionerna skulle stärka uppfattningen om Finland som EU:s svaga länk i Rysslandspolitiken.
Det skadar i så fall landets intressen betydligt mera än att Valio måste hitta nya marknader för sin Oltermanni.