Välj inte bort
"När vi själva alltid väljer vad vi tittar på får vi mindre förståelse för andra åsikter, tankar och synsätt."
Medieforskaren Ari Nykvist vid Åbo Akademi, intervjuad i Radio X3M för några dagar sedan och även återgiven på nätet, säger att det finns risker med de nya medievanor som många tagit som sina.
Genom dagstidningarna och de traditionella radio- och tv-sändningarna serveras nyheter av allehanda slag, men dagens mediekonsumtion har blivit alltmer individualiserad. I det ständigt växande informationsflödet tvingas var och en sovra, och här är det lätt att välja bort det man inte vill eller orkar ta del av.
För mångas del är det tyvärr nyheterna som ratas. Sida vid sida med folk som kontinuerligt följer med aktualiteter i olika kanaler finns det en stor, kanske växande, grupp som väljer att inte ta del av saker som känns ointressanta eller som inte berör dem direkt.
I dag har vi bättre möjligheter än någonsin att fördjupa oss i nästan vilket ämne som helst och närmast realtid följa med vad som sker, men vi kan också skräddarsy inflödet av nyheter, information och åsikter så att det passar ihop med det vi tror oss vilja ta emot.
Flödet kan vara massivt, men samtidigt ensidigt. Allmänbildningen lider, liksom insikten om andras vardag och verklighet.
Delningen av artiklar på nätet är ett sätt att lösa problemet. Den vägen sprids nyheter också till personer som inte självmant skulle fiska upp dem.
Men genom enstaka artiklar är det ändå svårt att skapa sig en helhetsbild, och dessutom är många av sajterna stängda eller endast delvis öppna för dem som inte betalar.
Med hänvisning till den ständiga trafiken och informationsbytet inom de sociala medierna och till att det mesta numera går att hitta på nätet hävdas ibland att den klassiska journalistiken tappat i betydelse.
Det stämmer att den som har tid och kunskap att leta, även kan hitta det den söker utan utomstående hjälp. Den snabba kommunikationen i nätverken är också ofta oslagbar när det gäller att få fram kunskap.
Men samtidigt är det massiva informationsflödet ett argument för att journalistiken behövs mer än någonsin. Det är ofta ett tidskrävande jobb att gå in i källorna och sedan sammanställa information och åsikter på ett någorlunda balanserat och rättvist sätt.
Det är just den här servicen som läsarna och andra mediekonsumenter har rätt att få. Det kan gälla allt från ett beslut i en kommunal nämnd till ett storbolags planerade affärer. Inte finns det någon robot eller datorprogram som syr ihop allt det till en förståelig helhet.
Det finns orsak att kommentera den brittiska journalisten och musikkritikern Norman Lebrechts syn på hur journalistiken förändrats i och med internet. Intervjuad i tisdagens Hbl säger han att journalisten inte längre behöver lägga fram åsikter från den andra sidan, eftersom den som anklagas eller är missnöjd snabbt kan publicera sin synpunkt på nätet.
Det som Lebrecht kallar för "omedelbar journalistik" är förhoppningsvis något han tillämpar enbart i sin egen blogg (som handlar om klassisk musik och som sägs ha långt över en miljon läsare).
Som journalistisk metod i allmänhet är sättet nämligen helt förkastligt. Just dessa tider, när missuppfattningar och direkta fel kan spridas på nolltid, är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt försöka ge en rättvis och balanserad bild av det man behandlar.
Det är ju inte heller meningen att "motparten" ständigt ska tvingas följa med alla anonyma och ofta helt urspårade åsiktsflöden, för att vid behov gå in med sin syn eller för att korrigera fel.
De som betalar för mediehusens produkter är guld värda för det fria ordet. Men för att få de betalande kundernas fortsatta förtroende, och för att fånga upp de läsare som nu väljer bort nyheterna, måste bolagens produkter kännas relevanta.
En förändring i mediebeteendet mot det bättre, det vill säga att fler igen börjar ta del av nyhetsflödet, kräver enligt medieforskaren Ari Nykvist att redaktionerna och läsarna närmar sig varandra. Ömsesidig förståelse krävs.
Om inte nyhetsproducenter och läsare samarbetar riskerar den kollektiva uppfattningen om vad som är viktigt i samhället försvinna, säger han.