Bollen hos industrin
År 2010 gav riksdagen grönt ljus för Fennovoimas kärnkraftverk i Pyhäjoki och för Industrins krafts (TVO) fjärde reaktor i Olkiluoto.
Det var för övrigt ett år efter att den tredje reaktorn borde ha varit färdig enligt de ursprungliga planerna.
Nu hoppas beställaren att reaktorn ska stå klar 2018.
Principtillståndet för TVO:s fjärde reaktor går ut i juni nästa år, och bolaget anhöll om att regeringen förlänger det med fem år. Senare lät man förstå att fyra år kanske räcker till.
TVO:s ledning var mycket upprörd när näringsminister Jan Vapaavuori meddelade att han föreslår att regeringen säger nej till förlängningen.
Men kan regeringen i det här läget göra något annat? TVO står bakom ett av de största investeringsfiaskona någonsin, det måste vägas in när samma företag vill ha klartecken för att gå vidare med följande investering.
Vapaavuori sade att det inte är rätt att en aktör sitter inne med option på kärnkraftsbyggande då man inte kan vara säker på att projektet förverkligas. Den osäkerheten har TVO själv gett upphov till.
Däremot föreslår ministeriet att Fennovoimas kompletterade kärnkraftsansökan godkänns med vissa villkor.
Sedan den ursprungliga ansökan godkändes har både reaktorleverantören, effekten och ägarbasen i Fennovoima förändrats.
Nu levereras reaktorn av ryska Rosatom, som också har gått in som storägare (34 procent) sedan den tyska energijätten Eon drog sig tillbaka.
Nu förutsätter ministeriet att Fennovoima har minst 60 procent inhemska ägare – vilket innefattar ägare från EU och det ekonomiska samarbetsområdet EES - när man anhåller om bygglov för kärnkraftverket. I går meddelade bolaget att den inhemska ägarandelen är knappt 55 procent.
Om regeringen i morgon stöder Vapaavuoris förslag lämnar De gröna regeringen. Ordförande Ville Niinistö har hela tiden sagt att De gröna betraktar Fennovoimas ansökan som en helt ny ansökan eftersom så många väsentliga element har ändrats. När det ursprungliga principbeslutet fattades satt De gröna också i regeringen, men stannade kvar trots att man röstade nej.
Regeringen kommer inte att vara enhällig den här gången heller, det uppskattas att åtminstone sju ministrar, bland dem SFP:s Anna-Maja Henriksson, röstar nej.
Om Rosatom hade varit ägare i Fennovoima från början och om Rosatoms reaktor hade funnits med bland alternativen hade det knappast fällt Fennovoimas ansökan för fyra år sedan.
Krisen i Ukraina har ändå gett frågan helt andra utrikes- och säkerhetspolitiska dimensioner. Att i det här läget öppna för en stark rysk inbrytning i den finländska energiförsörjningen är inte förenligt med EU:s strävanden att minska energiberoendet av Ryssland.
Och eftersom Rosatom är ett statligt företag är risken för politiska påtryckningar helt realistisk. Ukrainakrisen visar att Ryssland använder alla möjligheter som står till buds för att agera och reagera när landet anser att dess intressen hotas.
Till det kan man säga att Finland ju har haft ett välfungerande kärnkraftssamarbete med den östra grannen ända sedan den första reaktorn byggdes på Hästholmen i Lovisa.
Att begränsa Rosatoms ägande till 40 procent är en politisk signal om att Finland behåller beslutanderätten över kärnkraftverket. Men att Finland inte bromsar den ryska investeringen har redan i ryska medier setts som ett tecken på att Finland kan bryta EU-fronten.
Men varken Rosatom eller kärnkraften omfattas av sanktionerna.
Om regeringen nu säger nej till Fennovoima skulle det betyda att Finland i själva verket går längre än EU när det gäller agerandet mot Ryssland.
I det här läget är ett villkorat ja till Fennovoima det närmaste man kommer för att bevara ett slags status quo. Finland bygger inte ut kärnkraften mera än det gamla beslutet förutsätter. Trots att det tidigare principbeslutet förverkligas med andra element är det inte ett nytt beslut.
Avgörandet ligger nu i det inhemska näringslivets händer. Näringslivet ville ha mera kärnkraft, nu måste industrin och företagen garantera att det inhemska ägandet blir tillräckligt stort.
Om näringslivet inte tar det ansvaret så betyder det att det inte längre behövs något kärnkraftverk i Pyhäjoki.