Mat som inte äts
Vet du vad det finns i ditt kylskåp? Är alla matvaror användbara eller finns där sådant som måste slängas bort för att det håller på att fara illa?
Den här frågan är särskilt angelägen inför den nationella matspillveckan 8 – 14 september. Oftast reflekterar vi inte över vad det betyder när vi kastar matvaror i soporna, men sammantaget har det den mat som produceras men inte konsumeras en stor miljöpåverkan och negativa ekonomiska konsekvenser.
Vilket hushåll som helst kan räkna ut att det inte är ekonomiskt att köpa mat, som hamnar i soporna. Ändå slängs 24 kilo matvaror till ett värde av 125 euro per person årligen i Finland. Det är ungefär sex procent av all den mat som konsumenterna köper.
Uppgifterna om storleken på det nationella matsvinnet är nedslående. I huvudstadsregionen går till och med oöppnade livsmedelsförpackningar i soporna och deras andel utgör 15 procent av alla matvaror som hushållen kastar bort.
Den totala mängden matsvinn som kommer från hushåll, industri, butiker och catering uppgår till 400 miljoner ätbar mat årligen. Det är 10 – 15 procent av all mat som produceras i livsmedelskedjan.
De enskilda hushållen står för den största delen, det vill säga 35 procent av matsvinnet och de slänger bort 120 – 160 miljoner kg. Handeln är bäst på att hantera matvarorna och svarar för 18 procent av svinnet.
Att producera maten, transportera och tillreda den ger upphov till stora mängder utsläpp, som är helt onödiga ifall maten inte används. Matavfallet från de privata hushållen motsvarar utsläppen från 100 000 genomsnittsbilar.
De vanligaste orsakerna till att hushållen kastar bort mat är att den håller på att bli skämd och att datummärkningen har gått ut. Men resterna som blir kvar på tallriken står för 14 procent av det som slängs. Mat, som ännu är ätbar, men som man inte vill ha, utgör nio procent av svinnet.
I restaurangvärlden är det en hederssak att kunderna ska få äta sig mätta. Lika vanligt är att restauranggästerna öser sina tallrikar överfulla om de själva får ta för sig. "När man nu ändå betalar för det", är förklaringen till girigheten. Stora portioner betyder att en femtedel av all restaurangmat inte äts upp.
Under matspillveckan, som nu för andra gången ordnas av Konsumentförbundet, vill man öka respekten för mat och tipsa om vardagliga knep, gångbara i köken, matbutiken och på lunchen för att minska spillet.
De synligaste evenemangen ordnas i Helsingfors, Tammerfors och Åbo, då man serverar totalt femtusen gratisluncher. De tillreds av råvaror, som på grund av datummärkningen inte går att sälja i butikerna, men som är fullt ätbara.
Samma tankegång – att komma åt matsvinnet – ligger bakom församlingens och tre frikyrkors samarbetsprojekt Matbanken i Ekenäs, där tre matvaruaffärer ger bort livsmedel, som inte längre går att sälja men nog duger att använda. På köpet räcker man en hjälpande hand till människor, som har en utmanande ekonomisk sits.
Det är ett vinn-vinn-koncept som förverkligas i praktiken. De gångbara livsmedelsprodukterna hamnar inte i soporna, församlingar och butiker höjer profilen och man visar mottagarna medkänsla.
Matsvinnet börjar i våra kylskåp och omfattar hela världen. En tredjedel av all producerad mat i världen används inte. Medan en miljard av jordens befolkning svälter kastas 1,3 miljarder ton mat kastas årligen.
En förkämpe i kampen mot matspill är danska Selina Juul, som har inbjudits att tala om sitt engagemang vid ett seminarium i Helsingfors under matspillveckan.
Hon har grundat Danmarks största frivilliga rörelse mot matspill och belönades med Nordiska rådets natur- och miljöpris 2013. Enligt prismotiveringarna har hennes kreativitet, entusiasm och idoga arbete bidragit till ökad resurseffektivitet och minskning av människans negativa fotavtryck i naturen.
Rörelsen Stop spild av mad understryker att det är enskilda gärningar som tillsammans har effekt och ger resultat. Det som var och en gör i vardagen har betydelse för det globala. Många konsumenters ansvarsfulla beteende belastar vår miljö mindre.