Onödig byråkrati
I fjol gav regeringen över 700 lagförslag med sammanlagt 4 800 paragrafer till riksdagen.
Lagpropositionerna upptog 11 000 sidor, till det kom 5 000 sidor motiveringar.
Statistiken finns i centertidningen Suomenmaas ledare för en vecka sedan.
Centern har presenterat ett program där man räknar upp 101 konkreta sätt att minska regleringar, normer och byråkrati.
Partiet hakar på en trend, för ett drygt år sedan räknade de samlingspartistiska riksdagsledamöterna Sanni Grahn-Laasonen och Lasse Männistö upp 46 regler, direktiv och förbud som de betraktade som onödiga.
Centern lovar nu att lyfta fram kampen mot onödiga normer och överdriven byråkrati både i höstens arbete och i valrörelsen inför riksdagsvalet i vår.
Ett alltför detaljerat regelverk och en alltför noggrann normstyrning dämpar den ekonomiska aktiviteten och gör det svårare att skapa tillväxt. En alltför yvig tillståndsbyråkrati gör det svårare att starta nya företag.
Ett element i partiets avregleringsprogram är att oftare än hittills använda ett anmälningsförfarande i stället för tillstånd då en verksamhet uppfyller de givna villkoren. Partiet tycker till exempel att det inte borde krävas byggnadslov då man byter ut oljeeldning mot jord- eller bergvärme.
Listan innehåller både stora och omfattande frågor och detaljer som kan upplevas som nog så irriterande. Som till exempel att det räcker med traktorkörkort för att frakta den egna gårdens laster, men ska man hjälpa grannen med ett lass måste man ha C-körkort.
Centern vill också att det ska räcka med kommunens lov om man vill ändra en fritidsbostad till en fast bostad. Eftersom det är kommunen och inte NTM-centralen som ordnar servicen behövs det inget lov NTM-centralen, menar Centern.
Både Centern och de båda samlingspartisterna kritiserar den haltande logiken när det gäller behandlingen av små vin- och ölproducenter. En vinproducent får sälja sina produkter på gården, men ett mikrobryggeri måste ställa upp en livsmedelskiosk som uppfyller alla krav för att få sälja öl av mellanölsstyrka.
Mikrobryggerier blir hela tiden populärare, och de kan bli dragplåster som ökar turismen. Då borde ju samhället göra det lättare för dem att utvecklas i stället för att begränsa deras verksamhets- och utvecklingsmöjligheter.
Det finns många bestämmelser som verkar helt obegripliga i ett vardagsperspektiv. Till exempel ska talkoarbete numera anmälas till skattemyndigheterna, och om deltagarna blir bjudna på den traditionella köttsoppan så är den en skattepliktig förmån.
Myndigheternas oginhet när det gäller frivilligt arbete märktes också i ett fall där en arbetslös gick miste om sitt bidrag för att hon hjälpte till med serveringen när en bekant hade välkomstkaffe i sitt nya företag. Det var arbete och inte hjälpsamhet, tyckte arbets- och näringsbyrån.
Byråkratin har en tendens att sysselsätta sig själv. Är det till exempel nödvändigt att det krävs lov av NTM-centralen för att få sätta upp en liten hjärtformad skylt vid vägen eller binda små skära ballonger vid vägvisarna så att bröllopsgästerna hittar rätt?
Det behövs förstås regelverk som garanterar att medborgarna behandlas likvärdigt. Men principerna kan ibland köra över det förnuftiga och ändamålsenliga.
Som i Pello, där invånarna inte får besöka hälsocentralen på den svenska sidan gränsen trots att den är mycket närmare än hvc i Rovaniemi. Men i Sverige får Pelloborna inte vård på finska. Att många tycker att det är ett mindre problem att kommunicera på svenska i Sverige än att åka hundra kilometer till Rovaniemi för att få tala finska spelar ingen roll för myndigheten.
Här har den goda principen om vård på modersmålet fått konsekvenser som gör livet besvärligare för dem som behöver vården.
Här är en god startpunkt för byråkratigallrarna. Det gäller att behålla de vettiga principerna, men samtidigt se till att det går att avvika från dem när tillämpningen ger ett resultat som går emot deras syfte och mening.
Att skapa en sådan förvaltningskultur är förstås mycket mera krävande än att bara hålla fast vid att reglerna ska tolkas enligt bokstaven.