Ärlig bränsledeklaration
Den svenska biltidningen Vi bilägare har bevisat något som de flesta som har köpt ny bil redan har vetat: Deklarationerna för bilarnas bränsleförbrukning stämmer inte. Det lovas betydligt lägre förbrukning (koldioxidutsläpp) än vad bilen klarar av. Oberoende av hur ekonomiskt man försöker köra kommer man omöjligt ner till de officiella siffrorna
I en granskning som baserade sig på tre miljoner kilometers körning med över 70 långtestbilar under 14 år har Vi bilägare kunnat notera att felmarginalen har ökat markant från och med 2009. Under de två senaste åren har bilarna i snitt förbrukat nästan 30 procent mer än det står i deklarationen.
Det finns en klar koppling till den tidpunkt då skillnaden mellan de siffror som tillverkaren ger för bränsleförbrukningen och bilens faktiska förbrukning snabbt börjar öka. Förändringen sker 2009, året efter att bilskatten i flera länder började baseras på mängden koldioxidutsläpp.
Jakten på låga koldioxidutsläpp intensifierades då man i bilbeskattningen började utgå från utsläppsvärden och EU samtidigt införde maximigränser för utsläpp.
Bilarnas officiella koldioxidutsläpp beräknas utgående från ett EU-regelverk som används vid bränslemätningar då bilen körs i en så kallad körcykel.
Men här finns en hel del brister. Bilarna körs inomhus under optimala - onaturliga - förhållanden på orealistiskt jämna underlag med så gott som all energislukande utrustning såsom radio och klimatanläggning avslagen. För att ytterligare förbättra mätresultaten uppges biltillverkarna också ha bland annat tejpat för springor i fönster och dörrar.
Nu vill EU ha ett slut på de falska utsläppssiffrorna. I veckan avslöjades det att EU-kommissionen förbereder en lag som kräver att bilarnas förbrukning och koldioxidutsläpp ska mätas på vanliga landsvägar och inte i laboratorier.
Det här är välkommet. Det är naturligtvis bra om de deklarationer som bilindustrin ger för sina bilmodeller bättre håller streck och motsvarar verkligheten då kunden tar bilen i bruk. Men det väcker samtidigt farhågor om att det blir konsumenterna som i slutändan blir betalare.
De officiella värdena för bilarnas koldioxidutsläpp kommer givetvis att stiga åtminstone på kort sikt. Frågan är vad statsmakten då gör.
Om skatteskalorna inte justeras innebär det att bilarna blir dyrare - högre utsläpp ger högre skatt. Konsumenterna ställs i så fall inför en märklig situation. Bilen som införskaffas släpper ut precis lika mycket koldioxid som tidigare, men på grund av att tillverkarna angivit för låga utsläpp tidigare blir bilen nu dyrare.
Samtidigt innebär det här att bilindustrin fortsätter den miljömässigt nyttiga jakten på innovationer för att minska bränsleförbrukningen. Det piskas branschen till inte bara på grund av skattesystemet utan också till följd av de nya miljökrav som EU ställer. Utsläppsmålet för nya europeiska bilar är 95 gram koldioxid per kilometer i genomsnitt för år 2021.
I Finland hade nyregistrerade personbilar i fjol ett utsläpp på i snitt 132,4 gram. Bland EU-länderna finns Finland på sladden tillsammans med tidigare östblocksländer och Tyskland, som för sin del parkerar långt ner på grund av att tyskarna gillar bilar med större motorer.
Parallellt med att bensin- och dieselrivna bilar görs bränslesnålare fortsäter givetvis också utvecklingen av bilar med helt andra, miljövänligare drivmedel. Tyvärr ligger exempelvis elbilarna fortfarande i en för hög prisklass för vanligt folk. Därför är det viktigt att de traditionella bilarna också utvecklas miljömässigt och inte beskattas för hårt.
18 procent av koldioxidutsläppen i vårt land kommer från biltrafiken. Finland har fortfarande en av Europas äldsta och mest bränsleslukande bilparker på grund av dyra bilar. Den höga bilskatten bidrar till att parken inte förnyas så snabbt som omtanken om miljön skulle förutsätta.