Handelns önskelista
S-gruppens resultatrapport för det första halvåret var ett undantag i de mollstämda rapporterna från detaljhandeln.
Gruppen fördubblade sitt resultat jämfört med motsvarande period i fjol, till 122 miljoner euro mot 61 miljoner.
Är krisen inom handeln över?
Tyvärr inte.
Resultatförbättringen beror i sin helhet på att verksamheten har effektiverats och kostnaderna minskats. Också investeringsnivån var lägre än i fjol.
SOK:s dagligvaruhandel minskade för åttonde kvartalet i rad.
Handelslagsgruppen följer den allmänna trenden.
I går meddelade Stockmann att man gjorde en förlust på 3,8 miljoner euro under årets andra kvartal. Under samma tid i fjol var resultatet 21,6 miljoner på plus. Omsättningen minskade med nästan nio procent.
Tidigare meddelade också Kesko om försämrat resultat.
Rysslands importbegränsningar väntas dessutom slå hårt mot de detaljhandelsgrupper som har etablerat sig bakom östgränsen.
Handelns kris slår också mot sysselsättningen. Handeln sysselsätter 300 000 personer, men nu tror branschorganisationen Handelns förbund att jobben minskar med 9 000 under det här året och nästa år. I fjol försvann 4 000 jobb från handeln.
Handelns förbunds vd Juhani Pekkala är för sin del på det klara med orsaken: under den här regeringsperioden har skatterna höjts med över fem miljarder euro. Nästa år höjs de ytterligare, och det är rena giftet för den inhemska köpkraften.
Momsen i Finland är 24 procent då medeltalet i EU är 21,5 procent. Momsen på mat är 14 procent, då den i jämförelsegruppen EU15 (medlemmarna före utvidgningen 2004) i medeltal var 7 procent.
Höjd moms har varit en standardåtgärd för att förbättra statsfinanserna, men tidigare har den kombinerats med sänkt inkomstskatt.
I det här läget är det inte förvånande att handeln vänder sig till statsmakten.
För några dagar sedan sade Lidls vd Lauri Sipponen att strikta planbestämmelser hindrar Lidl från att expandera, och att de därför är ett konkurrenshinder.
Han syftar på att Lidls affärer ofta ligger i områden där den största tillåtna försäljningsytan är 2 000 kvadratmeter. Lidls försäljning och personalstyrka har ökat, men Sipponen menar att lagstiftningen nu förhindrar kedjan att bygga ut sina butiker.
Miljörådet Pekka Normo vid Miljöministeriet säger att gränsen inte är absolut, men att den ändå bestäms av rådande landskapsplan, generalplan och detaljplan. Enheter som är större än 2 000 kvadratmeter klassas som stora enheter med betydande inverkan på miljön, och då ska de finnas inritade i planerna.
SOK:s koncernchef Taavi Heikkilä har för sin del en lång önskelista till regeringens budgetförhandlingar och till den nya regeringen. För att tillväxten ska komma i gång krävs det att hemmamarknaden tar fart. Och då behövs det både skattelättnader som gynnar köpkraften och mindre regleringar som ger handeln större tillväxtmöjligheter.
Skattelättnaderna sitter hårt åt så länge statsfinanserna är i obalans.
Däremot handlar avregleringar mera renodlat om politisk vilja.
I Kauppalehti undrar Heikkilä till exempel varför Finland är det enda nordiska landet där man inte kan köpa receptfria apoteksvaror i dagligvaruhandeln. Frågan låter sig ställas, varför kan man köpa nikotinpreparat i matbutiken, men inte värktabletter, vitaminer eller hostmedicin?
Att apoteken inte vill bli av med sitt monopol på de här produkterna är inte ett tillfredsställande svar.
Men de stora kedjorna ser nog också till sina egna fördelar när de vill bredda konkurrensen. Planeringsprinciper som ger konkurrenterna bättre möjligheter att expandera finns kanske inte högst på SOK-chefens önskelista.
Och när Alko bytte fot och bestämde att framöver också etablera sig i Lidlaffärer och inte bara enbart gynna S- och K-butiker tyckte SOK:s fältchef att det handlade om politiskt betingad reglering för att styra bort kunderna från de populäraste affärerna.