Färska varor nära ifrån
Högsommaren innebär att utbudet på matvaror producerade i den egna regionen är som rikligast. Vägen från åkern för potatis, ärter och jordgubbar till sommartorg och matbutiker är i bästa fall bara någon kilometer. Det betyder att konsumenterna får färska varor och producenterna avsättning för sina produkter på hemmaplan.
Den närproducerade maten upplever just nu en verklig boom och den gäller inte bara växtrikets produkter. Allt fler gårdar satsar på uppfödning av nötkreatur och säljer kött direkt till konsumenterna.
Ett nytt tillskott på handelsfronten är den saluhall som öppnade sina dörrar i Pojo affärscentrum i juni. Där tror man på de lokala råvarornas genomslagskraft och saluför förutom förädlade kött- och korvprodukter också lokala producenters matvaror.
Listan på livsmedel och läckerheter, som inte har rullat på fabrikens löpande band och inte heller transporterats från de stora affärskedjornas logistikcentraler till matbutikerna, blir allt längre. Sjundby glass och ostar lagrade i Tenala uppskattas, likaså det lokala rökeriets korvar och rökta köttprodukter.
Det finns inga klara regler för när en produkt kan anses vara närproducerad, vilket VN belyste i ett reportage den 5.8. Regeringen har godkänt ett närmatsprogram, som inte ger en desto noggrannare definition än att närproducerat är lokal mat, som främjar den lokala ekonomin, sysselsättningen och kulturen i den egna regionen.
Kanske det kvittar för konsumenterna om tomaterna har odlats i hemknutarna eller om de har färdats över kommungränser. Viktigast är att odlaren säljer sina varor direkt till butiken eller kunderna. Honnörsorden i sammanhanget är korta transporter, färska produkter och äkta smakupplevelser.
Regeringens syfte att göra samarbetet mellan aktörerna inom närmatssektorn mera intensivt förefaller att vara på rätt spår i vår region. Vi har flera organisationer och projekt med det uttalade målet att höja den närproducerade matens anseende, bistå producenterna och vara till nytta för konsumenterna.
Föreningen Slow Food Västnyland har redan i fem års tid verkat för att i Västnyland producerade matvaror ska uppskattas och användas. Matmarknaderna, som numera ordnas både vår och höst, lockar tusentals besökare och föreningen ser också möjligheter att öka matturismen i regionen. Slow Foods närmatskatalog presenterar 70 företag, som står till tjänst med varierande produkter.
Yrkeshögskolan Novia har dragit sitt strå till stacken med två olika projekt. Bra mat i Västnyland är det ena som verkar för att skapa ett regionalt nätverk för närproducerat i Hangö, Ingå och Raseborg.
Det andra, Västankvarn – en västnyländsk matkälla, har som mål att skapa bättre förutsättningar för yrkesmässig trädgårdsodling i regionen. En följd av de båda projekten är matringen Reko – förkortningen står för rejäl konsumtion – som utvidgades till Västnyland i våras. Den går ut på att förhandsbeställda matvaror levereras direkt av producenterna till kunderna på en bestämd mötesplats.
Bara en del av vår kost tillreds och äts i hemmen, där var och en själv kan avgöra vilka produkter som används. Maten i daghem och skolor, som ska tillredas så kostnadseffektivt som möjligt, svarar för en viktig del av det växande släktets näringsintag. Skolmåltiden ska fylla en tredjedel av elevernas energibehov och därför är det viktigt att maten inte bara är näringsriktig utan också välsmakande.
Vid kommunernas upphandling till skolköken har de lokala livsmedelsproducenterna haft en undanskymd roll. Prismässigt eller volymmässigt har de inte kunnat hävda sig i konkurrensen med stora livsmedelsföretag.
Därför är det glädjande att regeringens närmatsprogram slår fast att närmatens andel av de offentliga mattjänsterna ska växa. Kommunernas upphandlingsstrategier bör revideras så att kriterierna för anbudstävlingar beaktar miljö och hållbar konsumtion, säsongprodukter och färskhet vid sidan av näringsmässiga egenskaper och kvalitet.
Det är en skrivning, som förhoppningsvis leder till bättre avsättning för lokala matvaror och skolmat som är fräsch och smakfull.