Överoptimistisk budget
Finansminister Antti Rinnes budgetförslag utgår från ministeriets tillväxtprognos från juni som räknar med att Finlands bnp växer med 1,4 procent nästa år.
När budgetens huvuddrag presenterades på onsdagen sade Rinne att krisen i Ukraina och de ömsesidiga sanktionerna inte ger skäl att ändra budgetens premisser.
I går offentliggjorde Ryssland sina motåtgärder, och senast då blev finansministerns bedömning föråldrad.
Förslaget bygger på halverad upplåning. Med tanke på de hotbilder som redan nu måste beaktas är det här antagligen också en glädjekalkyl.
Sanktionerna slår hårt mot den finländska livsmedelsindustrin, Ryssland förbjuder praktiskt taget all livsmedelsimport från EU. EU exporterar årligen livsmedel för cirka 5,5 miljarder euro till Ryssland. Finlands andel är 430 miljoner, av den står Valio för 350 miljoner. I fjol gick en femtedel av Valios försäljning till Ryssland.
Finansministeriets juniprognos är inte längre relevant. Vårens svaga signaler om tillväxt och ökad orderingång hos industrin har inte infriats, arbetslösheten växer snabbt, och hemmamarknaden knäar, handeln varnade nyss för att 9 000 jobb kommer att försvinna.
Rysslands överraskande hårda motdrag betyder att exportsektorn försvagas ännu mer.
En finansminister som inte vill eller vågar erkänna fakta gör inget bra jobb.
Statsminister Alexander Stubb sade i går på eftermiddagen att sanktionernas konsekvenser för Finlands ekonomi och de finländska företagen måste utredas noga före budgetmanglingen. Han lovade också att ge ett meddelande till riksdagen så fort den inleder höstsessionen. Men trots att han var inbjuden kom han inte till det möte som riksdagens ekonomiutskott höll på torsdagsförmiddagen.
Tidigare har Alexander Stubb sagt att Finland kan söka ekonomiskt stöd av EU om Rysslands motsanktioner slår oskäligt hårt mot Finland.
Finland kan alltså vädja om solidaritet av de andra EU-länderna.
Då finns det nog de som inte har glömt att Finland var det enda landet som krävde säkerheter av det konkursfärdiga Grekland.
Ett lands som var så motsträvigt när det gällde att visa solidaritet kanske inte kan vänta sig att själv få hjälp när det gäller. Men när den förra finansministern började sitt jobb så gav Finland intrycket av att vår ekonomi är så välskött att den är osårbar.
Sanktionerna drabbar företagen som exporterar till Ryssland, men de drabbar också de ryska konsumenterna. Visserligen tänker Ryssland ersätta Valios populära Oltermanni med ost från Nya Zeeland, men den stoppade importen väntas ändå leda till tomma butikshyllor och högre livsmedelspriser i Ryssland.
Om krisen blir långvarig kan det slå mot president Vladimir Putins popularitet, den bygger i sista hand på att ekonomin är stabil och levnadsstandarden stiger. Putin är populärare än på länge, propagandabilden där Ryssland bara försvarar sig har burit frukt. Men hur långt bär det ifall de vanliga medborgarna drabbas i sitt vardagsliv?
Den ryska allmänheten får inte heller veta att det står i Rysslands egen makt att stoppa sanktionerna genom att ändra sin politik i Ukraina.
Men som Rysslandsexperten Pekka Sutela torrt har konstaterat: Rysslands beredskap att skjuta sig själv i foten brukar vara relativt god.
Men krisen i Ukraina har nu utvecklats till ett eskalerande handelskrig. Om Ryssland dessutom gör verklighet av hotet att stoppa flygningar över Sibirien så kan det hota hela statsbolaget Finnairs existens, flygningarna till Asien står för 40 procent av Finnairs omsättning.
När allt det här beaktas är det svårt att se Antti Rinnes budgetförslag som någonting annat än ett utkast baserat på alltför optimistiska premisser.
När hela regeringen tar itu med budgetmanglingen i slutet av augusti får den nog börja från början, med uppdaterade och trovärdiga prognoser om den ekonomiska utvecklingen 2015. I går räknade Nordea med att enbart det ryska importförbudet kan sänka tillväxten till noll.