Omstöpt för slutetappen
Det må ha kallats miniregeringsförhandlingar, men det är inte fråga om ett miniprogram som den nya regeringen ska följa. En hel del nya ingredienser för att främst få upp tillväxten och ner arbetslösheten finns i programmet. Utöver de nya bitarna finns alla de stora ofärdiga bitarna kvar som aldrig blev lagda i det pussel som Katainens regering lade upp.
Alexander Stubbs regering förbinder sig att ro i hamn eller fortsätta bereda enligt tidigare uppsatt tidtabell alla de stora reformer som Katainens regering inledde. Vissa av dem har stampat på ställe eller framskridit mycket långsamt och stapplande.
Finansministeriet kom till midsommar med en ny ekonomisk prognos som tyvärr befäste andra institutioners prognoser. Ministeriets prognosmakare, som brukar höra till de mer optimistiska, har skruvat ner tillväxten för i år till ynka 0,2 procent. På ett par månader har den mer än halverats. Det här är ytterligare ett bevis på att de åtgärder Katainens regering har vidtagit inte verkar ha önskad effekt. Det går trögt.
Sammantaget har Stubb, finansminister Antti Rinne och de övriga ministrarna tio hektiska månader framför sig. Resultat bör kunna visas upp till riksdagsvalet i vår och förhoppningsvis förbättrade tillväxt- och arbetslöshetssiffror redan före det. Tiden är emellertid begränsad och effekterna av regeringens ingrepp får inte överskattas.
Trots allt bör den nya regeringen få en eloge för det program som förhandlades fram timmarna före midsommar och som kompletterar det digra program som antogs av Katainens regering. I det nya programmet finns mer stimulans än det finns pengar för i kassan. Man skjuter således en aning på målet att lånebördan ska minska i förhållande till bnp. I rådande situation med i det närmaste nolltillväxt är det försumbart att skjuta på målet en aning i hopp om att få i gång tillväxten.
Sammanlagt satsas 1,1 miljarder euro på åtgärder som man hoppas ska ha en positiv ekonomisk effekt. Skattelindringar för såväl små- och medelinkomsttagare som för företag finns med, liksom också satsningar på bostads- , väg- och järnvägsbyggande.
Det är fråga om en kompromiss där de båda nya ledande ministrarna, Alexander Stubb och Antti Rinne kan vara nöjda. De bör i alla fall ha blicken lyft även på längre sikt. De nödvändiga strukturella reformer som Katainens regering erkänt att är nödvändiga, men som trots det ännu inte har förverkligats bör stå högt på den fortsatta agendan. Vård-, kommun- och pensionsreformen väntar på slutliga lösningar.
Den nya regeringen tillsätts officiellt i dag. Sammansättningen skiljer sig en hel del från den expeditionsministär som Katainens regering blev då statsministern bad presidenten om avsked.
Av den regering som tillträdde efter riksdagsvalet 2011 sitter längre bara fem ministrar kvar på samma platser som då . Under riksdagsperioden har hittills elva av de ursprungliga 19 ministrarna lämnat regeringen medan några har fått nya ansvarsområden
Gårdagens ministerrotation ledde till att av Samlingspartiets ministrar har endast näringsminister Jan Vapaavuori kvar sin plats. Alexander Stubb blir givetvis statsminister, han efterträds på utrikeshandelsministerposten av riksdagsledamot Lenita Toivakka medan Helsingfors biträdande stadsdirektör - med ansvar för social- och vårdfrågor - Laura Räty blir ny social och hälsovårdsminister efter Paula Risikko, som i sin tur tar över kommun- och trafikministerposten av Henna Virkkunen som blir EU-parlamentariker. Lantbruksminister Jari Koskinen får ge plats åt riksdagsgruppens ordförande Petteri Orpo.
Samlingspartiets ministergrupp är med andra ord helt omstöpt, men hur det inverkar på regeringsarbetet vet vi inte. Kan till exempel Räty få vårdreformen äntligen i hamn och hur ska Risikko nu i stället ta sig an den andra stora reformen, kommunreformen, som var Virkkunens stora utmaning?