Kampen om mandatet

Förtidsröstningen i Europaparlamentsvalet är avklarad, i övermorgon är det den egentliga valdagen.
I Storbritannien och Holland hölls valet redan i går och i bägge länder antas populisterna ha gjort ett framgångsrikt val. I årets EU-val har populisterna och nationalisterna förutspåtts framgång även på annat håll. I Finland skulle Sannfinländarna stå för framgångarna, men det tycks trots allt inte bli den brakseger de har drömt och skrävlat om. Det antyder också den färska opinionsmätning som Yle i går presenterade.

Enligt mätningen skulle Sannf visserligen gå framåt, men stanna på två mandat. Samlingspartiet är solklar etta, skulle få ett tilläggsmandat och landa på fyra. Den tredje vinnaren är Vänsterförbundet som skulle återvända till EU-parlamentet efter en paus på fem år.
Centern stannar kvar på tre mandat och SDP skulle fortsättningsvis få nöja sig med två mandat. Mätningen som har utförts av Taloustutkimus ger SDP endast 13,8 procent, vilket är hela 2,5 procentenheter lägre än i föregående mätning. Ordförandebytet har inte åtminstone haft en positiv effekt i det här skedet.
Förlorare skulle bli De gröna som går ner från två till ett mandat, medan SFP och KD skulle bli utan representation i Europaparlamentet.

Det förefaller bli en stenhård fajt om det trettonde och sista mandatet. Kampen ser ut att stå mellan Samlingspartiet (fjärde mandatet), Centern (tredje mandatet), De gröna (andra mandatet) och SFP.
För SFP:s del ser det inte alls hopplöst ut, tvärtom.
För det första visar Taloustutkimus estimat för hur rösterna kan fördelas då både de tillfrågade som har förhandsröstat och de som uppger att de säkert kommer att rösta att SFP kan ha goda chanser till ett mandat.
För det andra ingår inte Åland alls i mätningen och där kan SFP samla merparten av rösterna.
För det tredje brukar SFP kunna mobilisera sina väljare bättre än andra och då gynnas partiet av ett lågt valdeltagande, vilket det brukar vara i EU-val.
Den här gången har förväntningarna varit stora på ett livliga intrsse för valet, men tyvärr blev förtidsröstningen en besvikelse då valdeltagandet stannade en aning under resultatet i föregående EU-val. Mot slutet av förtidsröstnigen steg i alla all valdeltagandet brant och det kan ge en vink om att det kan bli livligt på söndag. Kanske den namnstarka kandidatbuketten har gjort valet svårare än vanligt och att väljarna därför dröjer med sitt beslut.

Det förs en mycket hård och oviss kamp mellan kandidaterna inom SFP, vilket givetvis borde aktivera kandidaterna och därmed även väljarna. Det finns många som har en reell chans att bli etta och alltså bli den som får åka till Bryssel ifall partiet som helhet samlar tillräckligt många röster.
Gårdagens Yle-mäting gav också en vink om vilka kandidater inom partierna som är populärast. För SFP ligger sittande EU-parlamentarikern Nils Torvalds och riksdagsledamot Christina Gestrin i topp, följda av Jörn Donner och Björn Månsson. Att dra några slutsatser av den här ordningsföljden vore ändå förhastat eftersom såväl urvalet som marginalerna är små.

Till toppkandidaterna kan med säkerhet även ålänningen Britt Lundberg anslutas, som 2009 fick närmare 10 000 röster och blev femma. Åland finns ju inte alls med i Taloustutkimus undersökning och förtidsröstningen visar att valdeltagandet kan bli högt på Åland. Över 4 000 ålänningar har redan röstat, vilket är 15 procent fler än i förra EU-valet. På Åland upplever man att Lundberg har en rejäl chans att knipa SFP:s mandat - det har och kommer att aktivera väljarna.
Knappast kan heller Wivan Nygård-Fagerudd från Vasa uteslutas då man spekulerar i SFP-toppen. Visserligen har österbottningarna förtidsröstat lamare än väntat, men en österbottnisk kandidat kommer nog att finnas bland de främsta inom SFP.

Det finns således minst en sextett som kan göra anspråk på tätplatsen inom SFP.
Ur finlandsvensk synpunkt skulle det förstås vara snopet om Alexander Stubb (Saml)kniper de avgörande rösterna av SFP så att partiet blir på stranden och Stubb själv om några veckor blir Samlingspartiets ordförande - och inte heller åker till Bryssel. Om Stubb inte blir partiordförande är hans plats i Europaparlamentet säkrad även utan potentiella SFP-röster.