Tillbaka till skogen
De verkar nästan koordinerade, de positiva investeringsbeskeden från träförädlingsindustrin.
Inom tre dagar har två stora skogsföretag med starka finländska rötter meddelat om satsningar som ger nytt hopp åt industriorter som har drabbats svårt av den hårda strukturomvandlingen inom branschen.
Multinationella industriföretag fattar inte sina investeringsbeslut utgående från politiska hänsyn, men i det glåmiga ekonomiska klimatet spelar satsningarna också regeringen i händerna. Samtidigt stärker de finansminister Jutta Urpilainens och också näringsminister Jan Vapaavuoris aktier i de kommande partiordförandevalen i respektive parti.
Gårdagens besked kom från Stora Enso, vars avgående vd Jouko Karvinen som omväxling kunde presentera en positiv nyhet. Karvinen har gjort sig känd som en hårdhänt sanerare, och han har också fått ta emot hård kritik för att Stora Enso inte har ingripit mot användningen av barnarbetskraft i Pakistan.
Nu meddelade Karvinen att företaget satsar 110 miljoner euro på att konvertera finpappersmaskinen vid bruket i Varkaus så att den kan tillverka råvara för wellpapp. Karvinen betonar också att investeringen är en del av strategin att utnyttja existerande kapacitet och bygga ut nya produktlinjer med fokus på förnyelsebart material.
Principerna för hållbar utveckling måste vara en del av strategin när industrierna planerar investeringar. Det handlar inte bara om miljömedvetenhet, kunderna kräver att produkterna är miljöcertifierade, det måste finnas rätt återvinningssymbol på den förpackning som tillverkas av råvaran som Stora Enso producerar i den nya enheten.
Stora Ensos satsning bleknar ändå mot nyheten att Metsä Fibre, en del av Metsä Group, planerar en ny cellulosafabrik i Äänekoski. Investeringen går lös på 1,1 miljarder euro, och är den största någonsin för finländsk skogsindustri.
Man kan tala om en vändpunkt, den senaste stora skogsinvesteringen var pappersmaskinen i Raumo som blev färdig 1998.
Sedan dess har nyheterna från det som en gång var Finlands industriella ryggrad handlat om uppsägningar, nedläggningar och investeringar utomlands.
Den nya fabrikens huvudprodukt är långfibrig barrvedsbaserad cellulosa. Men fabriken ska också ta tillvara andra komponenter, därför talar man om en fabrik för bioprodukter. Biomaterial, som ersätter fossila råvaror förväntas bli den nya tillväxtbranschen.
Miljardinvesteringen i Äänekoski får gärna bli en nystart för hela den finländska industrin. Det handlar inte bara om träförädling, det är också en signal om att Finland är en gynnsam investeringsmiljö.
Här vill regeringen ta åt sig en del av äran. Kari Jordan som är styrelseordförande för Metsä Fibre säger att sänkningen av samfundsskatten var en bidragande orsak bakom beslutet.
Men sänkningen av samfundsskatten, som inte var ordentligt förankrad inom SDP, är ett återkommande inslag i kritiken av Jutta Urpilainens partiordförandeskap.
Nu kan hon visa att åtgärden hade önskad effekt, en storinvestering som ger både sysselsättning och nya skatteintäkter. Det ger henne större trovärdighet hos fackrörelsen, utmanaren Antti Rinnes starkaste fäste.
I Jutta Urpilainens läger kommer ordet Äänekoski nog att användas flitigt vid kongressen i Seinäjoki om två veckor.
Träförädlingsindustrins medvind märks också i Västnyland. Sappis pappersfabrik har fått bygglov för det planerade kraftverket vid pappersfabriken i Gerknäs. Här är det en utländsk – sydafrikansk – ägare som står för investeringen.
Det är väl för tidigt att tala om tecken på tillväxt i den finländska ekonomin, nyheterna om nedskärningar och samarbetsförhandlingar med åtföljande uppsägningar är fortfarande mycket vanligare än investeringsbeslut.
Men att skogsindustrin nu vågar investera visar att det värsta skedet av den tunga branschrationaliseringen är över, och att det nu finns förutsättningar för lönsam verksamhet i Finland.
Hur länge dröjer det innan metall- och verkstadsindustrin också kan börja se framåt igen?