Kärnsprängning hotar
I går meddelade Fennovoima att man vill att statsrådet kompletterar sitt beslut att ge bolaget tillstånd för ett nytt kärnkraftverk.
Näringsminister Jan Vapaavuori, Saml, säger att frågan behandlas som ett principbeslut och att den tas upp i regeringen i juni och i riksdagen tidigt på hösten.
Fennovoima måste ansöka om byggnadstillstånd för kraftverket senast 2015. Genom att be om ett uppdaterat tillstånd vill man säkerställa sig mot att det inte väcks besvär mot byggnadstillståndet med motiveringen att planerna inte längre följer det ursprungliga beslutet.
Men kärnkraften har potential att spränga Jyrki Katainens regering, både De gröna och Vänsterförbundet kan komma att ompröva sin ställning.
Regeringsprogrammet är entydigt. I enlighet med De grönas krav skrevs det att regeringen inte fattar några principbeslut om tillstånd för nya kärnkraftverk. Arbets- och näringsministeriet har efter konsultationer med justitiekanslern kommit till att tillståndsbeslutet inte kan upphävas, men att det kan kompletteras, och att det finns orsak att göra det.
Justitiekanslers klartecken stöder processens juridiska hållbarhet. Nu gör Strålsäkerhetsinstitutet en ny säkerhetsbedömning och den tilltänkta placeringsorten Pyhäjoki ska också behandla frågan på nytt.
Att den juridiska processen är korrekt är ingen garanti för resultatet av den politiska behandlingen.
I går underströk Outi Alanko-Kahiluoto att De gröna utan vidare röstar nej om principbeslutet kommer till riksdagen.
Redan under veckoslutet sade hon att De gröna lämnar regeringen om Fennovoimas kärnkraftstillstånd tas till ny riksdagsbehandling.
Ville Niinistö upprepade i går att en ny behandling innebär en helt ny ansökan, och att han då utgår från att de övriga partierna respekterar regeringsprogrammet.
Men statsminister Jyrki Katainen anser att det handlar om en uppdatering av det tillstånd som redan har beviljats.
De grönas uppfattning är att det planerade kärnkraftverket har ändrats så mycket sedan tillståndet gavs att det handlar om en helt ny anläggning.
Tolkningen har fog för sig: Fennovoimas ägarbas är ny, och den reaktor man planerar fanns inte med bland de alternativ som ingick i de ursprungliga ansökningshandlingarna. En helt ny aspekt är också hur man i dagens läge bedömer att den största ägaren och huvudleverantören av kärnkraftverket, Rosatom, ägs av den ryska staten.
Jan Vapaavuori har om inte satt i gång så åtminstone gett klartecken för en process som delar regeringen. De gröna ville få in skrivningen om nya kärnkraftverk i regeringsprogrammet för att inte tvingas till samma manöver som 2002, då man lämnade regeringen då riksdagen gav lov för det femte kärnkraftverket. Nu kan historien ändå upprepa sig.
Om De gröna lämnar regeringen så följer Vänsterförbundet efter, också där är kärnkraftsmotståndet starkt och i kampen om väljarna vill Vänsterförbundet inte framstå som mera kärnkraftsvänligt än De gröna.
Till bilden hör också att finansminister Jutta Urpilainens ordförandeskap står på spel vid SDP:s partikongress i maj, och att statsminister Jyrki Katainen i april meddelar om sina framtidsplaner.
Under våren ska regeringen bland annat besluta om anpassningen av statens ekonomi, och om förverkligandet av kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen.
Om De gröna och Vänsterförbundet går i opposition är regeringens majoritet på 101 röster – talmannen röstar inte – för knapp för att driva igenom beslut av de här dimensionerna.
Då kan riksdagen – talmannen – sondera om det är möjligt att bilda en majoritetsregering på någon annan bas.
Om inte står Finland inför den första riksdagsupplösningen med åtföljande nyval sedan 1975.
Med tanke på att den sittande regeringen har skjutit upp förverkligandet av de tyngsta delarna av sitt program till sitt sista år, samtidigt som Finland berörs mycket nära av den allvarliga internationella situationen verkar ett oförutsett riksdagsval inte som den bästa lösningen.
Men när processen har inletts kan den vara svår att stoppa.