Mardröm vs drömslott

VN kan i dag presentera en ny analys av förutsättningarna för en hypermarket och ett köpcentrum i Handelshamnen i Ekenäs. Kritiken är ställvis kraftig - siffror för bland annat köpkraft, tillväxt, potentiella kunder och byggnadskostnader i tidigare utredningar ifrågasätts starkt.
De siffror som serverats stadsfullmäktige baserar sig på byggbolaget Mäenpääs konsult Peter Tanzers beräkningar och framförallt utredningen om handelns placering i Ekenäs, som Airix Miljö Ab har gjort. 
För ett projekt av den här kalibern på en ort av Ekenäs storlek finns det allt skäl att inte bara stödja sig på en utredning. Det kan vara nog så nyttigt med en second opinion i en fråga som har en enorm betydelse för Ekenäs och Raseborgs framtid.
Mycket i den officiella utredningen och Mäenpääs drömprojekt kan ifrågasättas. Det har VN redan gjort närmast med miljön och stadsbilden i fokus. Nu visar en analys av rådgivare Henrik Winberg på Prometheus partners att projektet också ur ekonomisk synvinkel bör synas mycket noggrant.

Winberg kallar Airix utredning för en historiebunden, ingenjörsvetenskaplig skapelse. Den uppskattade realtillväxten ser han som optimistisk. Han konstaterar också att felmarginalerna är stora om man som Airix schablonmässigt räknar framtida köpkraft med en fast tillväxtprocent.
Han ifrågasätter efter sin analys kraftigt tanken på att det skulle finnas ett så stort behov av ny affärsyta i Ekenäs i framtiden ifall det inte baserar sig på relativt kraftig inflyttning. Inga officiella prognoser antyder att något sådant skulle vara att vänta. De facto har invånarantalet sjunkit i Raseborg de senaste åren.
Det är också anmärkningsvärt att näthandelns betydelse för framtida butiksbehov inte alls har berörts i den utredning som staden har beställt.

Att Airix kommer fram till att ett stort köpcentrum i Handelshamnen inte skulle ha några särskilda skadliga konsekvenser för specialaffärerna ser Winberg som märkligt. Effekterna för Kungsgatan skulle enligt honom vara katastrofala. Påståendet att Handelshamnen skulle göra centrum enhetligare ser han också som konstigt. Snarare splittrar det centrum och leder till ökad biltrafik, enligt Winberg.
Tidigare stadsarkitekten Yrjö Sahlstedt var inne på såväl stadsmiljö som trafikfrågor i en insändare i veckan. "Frånsett det absurda intrånget i stadsbilden påvisar redan trafikutredningen det orimliga i att med våld pressa in denna stormarket i de gamla centrumstrukturen", skrev Sahlstedt.
Intresset för de tänkta nya bostäderna i området minskar sannolikt med den närmiljö som blir gällande om den nya detaljplanen godkänns.

Att förutspå framtiden är vanskligt och ingen framtidsanalys kan göra anspråk på att vara den enda rätta. Men Henrik Winbergs analys som i många slutsatser avviker avsevärt från Airix kan inte sopas under mattan som betydelselös. Han hör till de främsta experterna i landet på köpcentrum och har själv erfarenhet från att såväl leda som planera köpcentrum i bland annat Helsingfors och Åbo. Att han dessutom känner till Raseborg och förhållandena i Ekenäs minskar inte trovärdigheten av hans analys.

Stadens beslutsfattare ska om några månader ta ställning till den detaljplaneändring som görs för att bereda plats för ett jättebygge för hypermarket, specialaffärer och hundratals parkeringsplatser. Då gäller det att väga en hel rad faktorer mot varandra och inte låta sig förblindas av ekonomiska drömscenarier. Med Winbergs analys måste det som hittills har funnits i den ekonomiska skålen väga lättare än tidigare.
Alla raseborgare önskar att stadens ekonomi ska komma på fötter och ett nytt stort köpcentrum kunde vara en verklig vitamininjektion. Men projektet måste vara baserat på realistiska beräkningar och priset på en för evigt förändrad stadsmiljö får inte vara för högt. Dessutom bör konsekvenserna för nuvarande centrum och företagare vägas in.

VN har välkomnat en hypermarket, men redan tidigare konstaterat att placeringen i Handelshamnen inte är den rätta och tvivlat på att ett projekt av den kaliber som nu planeras är en bra lösning. Med Winbergs analys i bagaget tilltar tvivlet avsevärt - det förefaller inte ekonomiskt klokt eller ens möjligt att genomföra. Finns det faktiskt finansiärer som tror på projektet i nuvarande form?