Ge biblioteken mera tid!
För att få Raseborgs krisande ekonomi på stabilare bas ska stadens personal minska med cirka 100 årsverken i år.
Då är det klart att man ser över behovet av alla nyanställningar då tjänster blir lediga. Men när marginalerna är knappa kan en eller två obesatta tjänster inom en sektor få stora konsekvenser.
Kulturnämnden befarar nu att något sådant kan vara på väg att hända inom biblioteksväsendet.
Två anställda går i pension, och stadsdirektören har följt spardirektiven och inte gett lov till nyanställningar. Det uppstår en resursbrist som leder till sämre service i form av kortare öppethållningstider på alla andra bibliotek utom i Bromarv och Pojo.
Alla bibliotek utom det i Ekenäs skulle hålla en dag mindre öppet i veckan.
Kulturnämnden var inte beredd att svälja förslaget. Nämndens ordförande Kerstin Ilander ifrågasatte bland annat att Ekenäs ska fortsätta att ha öppet sex dagar i veckan.
Men Ekenäs fungerar också som kursbibliotek för Yrkeshögskolan Novia och för Axell, vilket ställer ökade krav på tillgängligheten.
Ekenäs har också den överlägset största utlåningen, nästan 50 000 fler per år än den näst största enheten Karis.
Det finns så klart inga goda och rättvisa utvägar ur det här dilemmat. Om man gynnar tätorternas större bibliotek på filialernas bekostnad betyder det att de mindre bibliotekens verksamhetsförutsättningar försvagas, kortare öppettider betyder minskad utlåning, och det kan lätt ses som en signal om att verksamhetsstället inte behövs.
Men försöken att dra in filialer har mötts av kraftigt motstånd och stark mobilisering av de berörda.
Med all rätt, vid sidan av biblioteken i centrum av de tidigare kommunerna Tenala, Pojo, Karis och Ekenäs är det bara filialerna i Bromarv och Svartå som finns kvar, i hela det vidsträckta Raseborg.
Biblioteksbussen lappar förstås på så gott det går.
Och i Bromarv har en privat förening tagit över fastigheten, och staden har förbundit sig att upprätthålla verksamheten under en bestämd tid.
Biblioteken har redan trimmat sin organisation, när Raseborg grundades hade sektorn 23 årsverken, i fjol 18,7 och enligt det förslag som kulturnämnden remitterade skulle biblioteken framöver ha tillgång till 16,5 årsverken.
Det betyder en minskning med 30 procent.
Då handlar det inte längre om att krympa bort övertalighet som uppstod vid sammanslagningen utan om en reell verksamhets- och kvalitetsförlust.
Om Raseborg hade minskat sin personal i samma proportion hade staden nu haft 500 färre anställda.
I ett alltmer kommersialiserat och likriktat medieutbud erbjuder biblioteken gratis ett brett och mångsidigt spektrum av kulturupplevelser, kunskap, bildning och förströelse via olika kanaler, tryckta och digitala.
Biblioteken har också blivit viktiga informationsknutpunkter, där medborgare som inte själva har tillgång till dator kan använda nätet, vilket i dag har blivit näst intill en nödvändig medborgarfärdighet.
Biblioteken kan också fungera som mötes- och samlingsplatser, vilket biblioteket i Svartå är ett gott exempel på.
Och biblioteket är dessutom en institution som gagnar en mycket bred del av hela befolkningen, i motsats till de tunga delarna av kommunens service som riktas mot särskilda kategorier, barn, äldre, sjuka.
Men en förutsättning för att biblioteken ska kunna fungera är att de är tillgängliga, öppna.
Mot den bakgrunden verkar den planerade nedtrappningen alltför drastisk. Är det till exempel ändamålsenligt att hålla biblioteket i Karis stängt på lördagarna? Karis är en pendlarort, och för många är lördagen den enda dagen då man har möjlighet att besöka biblioteket.
Göran Karlsson, medlem i kulturnämnden i Raseborg föreslår i en insändare i dag att de båda tjänsterna kan besättas åtminstone så länge att kulturnämnden hinner utveckla verksamheten utan att behöva avveckla den.
Förslaget är helt rimligt, också med tanke på att de båda tjänsterna ju redan finns med i den budget som fullmäktige har godkänt, och med tanke på att kulturnämnden i fjol underskred sin budget med hela 400 000 euro.