Flykten från väst

VN kunde tidigare i veckan berätta att raseborgarna i dag är färre än då staden blev till för fem år sedan. Så var det inte meningen att det skulle gå. I den nya stadens framtidsplaner fanns tvärtom avsevärt fler invånare. Just nu ser visionen om 36 000 raseborgare år 2030 allt avlägsnare ut.
Det gäller att ytterligare förlänga perspektivet för att få trenderna bekräftade. Genom att jämföra befolkningssiffrorna för 10 år sedan med dagens får man en tydlig bild av ett Västnyland som kan indelas i tre områden – tillväxt, stagnation och tillbakagång. Ju närmare huvudstadsregionen, desto större befolkningstillväxt.
Kyrkslätt och Sjundeå har vuxit med en femtedel på tio år och Lojo mer än så, men det beror också på att flera småkommuner har fusionerats med Lojo. Ingåborna har blivit nästan tio procent fler på tio år, men de allra senaste åren har takten där avtagit.

För Raseborgs del har ingen egentlig förändring skett. Om man jämför de tre gamla kommunerna Karis, Pojo och Ekenäs så växte deras sammanlagda invånarantal en aning under den första halvan av tioårsperioden, medan den senare halvan har inneburit en omvänd utveckling. Stagnation är ännu kanske rätt ord för Raseborg, men om befolkningsminskningen bara fortsätter är det fråga om regelrätt tillbakagång.
I Hangö har invånarna redan länge minskat år för år. Från 2004 till 2013 sjönk invånarantalet med drygt 8 procent. Från toppåren då det bodde över 12 000 människor i Hangö har minskningen varit närmare 30 procent. Om inget trendbrott sker är Hangöborna vid årsskiftet under 9 000.

Men är det viktigt med många invånare? Nej, inte absolut sett. Till exempel Grankulla klarar sig bäst av alla kommuner med bara 9102 invånare, åtta färre än vad Hangö hade vid årsskiftet.
De flesta kommuner drömmer i alla fall om fler invånare eftersom det samtidigt innebär fler skattebetalare.  Om befolkningen krymper minskar på motsvarande sätt skattebetalarna. Visserligen minskar antalet människor som behöver service också då invånarna blir färre, vilket sänker en del av kommunens kostnader. Men kommunen måste ha sin infrastruktur och en viss basservice – med färre skattebetalare blir servicen per invånare därmed dyrare.

Vikande invånarantal är också ett tecken på att allting inte står rätt till i kommunen. Det ger negativa signaler till potentiella inflyttare. Men trots att befolkningen har minskat tre år å rad i Raseborg betyder det inte att staden inte skulle locka till sig nya invånare. Ifjol flyttade 863 personer till Raseborg. Dessvärre var utflyttarna nästan 100 fler och då dessutom de avlidna var fler än de nyfödda visar totalantalet ett minus.

För Hangös del har förlorade arbetsplatser varit en stor orsak till minskningen. Eftersom arbetslösheten också i Raseborg har stigit relativt snabbt kan bristen på jobb numera vara en orsak också där. För både Hangö och Raseborg gäller även liksom tidigare att många unga flyttar bort för studier och återvänder inte nödvändigtvis till hemorten efter att de är slutförda.
I onsdagens VN angav stadsstyrelseordförande i Raseborg, Anders Walls (SFP) också den höjda kommunalskatten som en tänkbar förklaring till att fler flyttade bort i slutet av fjolåret. Det är inte otänkbart att familjer med bostäder på fler orter skriver sig på olika adresser för att den med högre inkomster då kan undvika den höga skatten i Raseborg.
Invånarna i Raseborg har sedan stadens tillkomst hört till de högst beskattade i landet och det minskar givetvis ortens dragningskraft.  Då skattehöjningar diskuteras bör det här beaktas i de totalekonomiska effekterna.

Övriga orsaker till att människor flyttar bort kan man bara gissa sig till. Utflyttarna får inte den frågan från kommunerna.
Beslutsfattarna i Hangö och Raseborg kunde med fördel ta i bruk ett system där man frågar utflyttarna varför de har bestämt sig för att lämna orten. För en billig slant fås från magistraten uppgifter om de som flyttat. Genom att kontakta dem och fråga om orsakerna fås nyttig information för beslutsfattarna. De är bra att ha då kommande beslut ska fattas om skatter, service och annat viktigt i kommunen.
För att locka nya invånare är det bra att veta vad som fått tidigare invånare att lämna staden.