Realistisk optimism
Trots att mörka moln – inte minst ekonomiska - hänger över såväl Finland som EU, andades president Sauli Niinistös nyårstal optimism. Han framförde optimism byggd på realistisk grund. Han ingöt välkommen framtidstro.
Niinistö påpekade i alla fall att vi alla måste vara beredda på förändringar och kanske i samband med dessa också försämringar. I solidaritetens och det gemensamma ansvarets namn.
Han gav inte färdiga lösningar eller konkreta recept för hur problem ska lösas och utmaningar mötas. Det brukar nyårstalen inte heller innehålla. Men Niinistö markerade Finlands position och noterade förändringar i vårt land och vår omvärld som är oundvikliga, men som samtidigt bör ses som möjligheter, inte bara hot och problem.
Årets tal var mindre spretigt och hade inte en karaktär av en bred lägesrapport som talen ofta har varit. President Niinistö hade tydligt avgränsat innehållet till några få ämnen som han ser som speciellt angelägna just nu. Det har önskad effekt eftersom kommentarerna och referaten av hans tal då också koncentreras på just det han har önskat ta upp.
Ett av huvudämnena var EU:s framtid och det förestående Europaparlamentsvalet.
Niinistö påminde om och betonade varför EU egentligen finns till: Fred, demokratiska värderingar och välfärd är unionens hårda kärna. Enligt Niinistö får den inte hamna i skuggan av ett massivt förvaltningsmaskineri eller enskilda medlemsländers särskilda intressen.
Presidenten konstaterade att mycket av den ekonomiska krisen som har drabbat EU under senare år kunde ha undvikits om medlemsländerna skulle ha följt den ursprungliga stabilitets- och tillväxtpakten. Han frågade sig hur man kan försäkra sig om att nuvarande och kommande regeringar iakttar det som avtalats eller kommer att avtalas.
Ett av de länder som sämst har följt de gemensamma reglerna och struntat i att ta sitt ansvar är Grekland. Samma dag som Niinistö höll sitt nyårstal tog grekerna över ordförandeskapet i EU. Landet får fungera som ett talande exempel för hur det går om man struntar i regelverket. Tyvärr drabbar det inte bara det egna landet.
Beträffande vårens EU-val sade president Niinistö att det ingalunda bara handlar om Europapolitik utan även Finlands framtid. Därför uppmanade han till en ärlig diskussion. I kombination med hans konstaterande att Finland alltid har varit en del av Europa, att vårt öde är förbundet med Europas och att den europeiska vägen är vår väg gav han en tyngd åt EU-valet som säkert behövs. Det var en signal om att Finland en gång för alla hör hemma i EU och att Finland ska vara med och forma det nya EU.
Förändringarna i samhället, som Niinistö konstaterade att är oundvikliga, gäller såväl Finland som hela övriga världen.
"De globala förändringarna innebär en ständig utmaning och tidvis ruskar de om oss ordentligt. Därför måste vi ständigt ställa oss nya frågor och ifrågasätta vedertagna teser".
Och vidare: "Vi har hittills trott att strävandet efter ny välfärd kan göras utan avkall på vår välfärd. Förändringen har ingalunda avstannat här – vid en nivå som är rätt fördelaktig för oss. Förändringen fortsätter. Och det finns ingen som kan garantera att vi ens får behålla den välfärd vi är vana vid."
Han uppmanade Finland att nu vakna till insikt och modigt blicka framåt. Niinistö påpekade i år igen, liksom i sitt nyårstal i fjol, att det krävs beslut. "Vi måste skapa nytt, men också riva ner en del gammalt, även sådant som vi trodde att var bestående."
Förra året uppmanade han uttryckligen regering och riksdag att visa mod och fatta beslut. De beslut och ramar som regeringen under senhösten äntligen kom fram till var antagligen tillräckliga för att presidenten inte upprepade sin direkt adresserade uppmaning.
Den kraftiga teknologiska revolutionen och brytningstiden inom industrin märks enligt Niinistö i form av samarbetsförhandlingar och uppsägningar. Men han plockade fram det ljusa genom att förklara att det samtidigt uppstår helt nya yrken och nya möjligheter som vi bör ta vara på.
Till liturgin i presidentens nyårstal hörde från år till år att beröra (och berömma) relationerna till grannländerna, speciellt Ryssland/Sovjetunionen. Niinistö har sett till att den här traditionen nu definitivt är bruten. Han har i de två nyårstal han hittills hållit inte nämnt Ryssland en enda gång.