Lycklig på landet
Människor som bor på landsbygden är lyckligare än invånare i städer, påvisar en studie som nyss har publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka, som ges ut av Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Fyra forskare står bakom rapporten: forskningsdoktor Arttu Saarinen vid Turun yliopisto, FPA:s specialforskare Ilpo Airio, FPA:s utvecklingschef Risto Kaikkonen samt THL:s forskningschef Minna-Liisa Luoma.
I undersökningen jämfördes fyra olika boendemiljöer: stadscentra och förorter representerade urbant boende, medan kommuncentra eller tätorter samt landsbygd stod för motsatsen. Kommuncentrum eller tätort är jämförbara benämningar, Tenala kyrkby är tätort i storkommunen Raseborg medan Ingå kyrkby är kommuncentrum.
Forskarnas antagande att människorna är lyckliga om de bor i kommunens centrum utgick från att invånarna i så fall har tillgång till arbetsplatser och service, men också till trygghet, lugn och ro vilket den närbelägna landsbygden ger. I stadscentra trodde forskarna att känslan av otrygghet och ett svagt intresse att delta i gemensamma sociala aktiviteter försämrar lyckokvaliteten. Forskningsteamet hade också uppfattningen att bristen på service på landsbygden och den åldrande befolkningens allt sämre hälsa skulle sänka lyckobetyget.
Undersökningsresultaten kullkastade delvis teorierna. Av de som bor i städernas centrum uppfattade sig 69 procent som lyckliga, medan andelen steg till 72 procent i städernas förorter. Rekordet på 76 procent noterades både i kommuncentra och ute på landsbygden. Där är andelen människor som känner sig lyckliga allra störst, trots att så gott som all service har dragits in.
Byskolor och filialbibliotek är stängda, bybutikerna ett minne blott och det är länge sedan de sista bussarna plockade upp passagerare på hållplatserna. Upphandlingen av skolskjutsar har haft ytterligare en tråkig följdverkan förutom att mindre lokala taxiföretag har blivit utkonkurrerade – andra passagerare än skolelever får inte utnyttja dem.
Så fast skoltaxibilarna flera gånger dagligen kör ut till landsbygdens avkrokar är det inte möjligt för gamlingar som bor kvar i sin stuga att mot en rimlig betalning åka med. Huvudlöst verkar det, i synnerhet som äldreomsorgens knappa resurser inte räcker till för att serva den äldre befolkningen på glesbygden med måltidsservice och butiksuppköp.
Vad är orsaken till att landsbygdens invånare är så tillfreds med sina liv?
En förklaring är ålderns betydelse. Upplevelsen av lycka följer en U-formad kurva, vilket betyder att människor i 40-årsålder är de minst lyckliga. Just i medelåldern infaller en stressig period i livet när det gäller att få vardagen att gå ihop och kombinera arbete och familjeliv. Det är ont om tid, kanske också ekonomiskt knapert, oro och bekymmer är ständiga följeslagare.
Befolkningsstrukturen på landsbygden är såtillvida annorlunda att där bor fler ålderstigna än barnfamiljer. Nöjda pensionärer befolkar byarna medan stressade 35–49-åringar trängs inne i städerna.
De familjer som trots allt väljer eget hus på landet ställs inför speciella utmaningar när barnen växer upp. Ute på landet finns få kompisar och sällan några ordnade aktiviteter. Att forsla barn och unga till kamrater och hobbyer ställer stora krav på föräldrarna, både med tanke på tidsåtgång och kostnader.
Oavsett av boningsort finns det ett par faktorer som i alla lägen påverkar känslan av lycka särskilt gynnsamt.
Den ena är det sociala kapitalet, som höjer känslan av meningsfullhet. Människor, som deltar i frivilligverksamhet och på sin fritid håller på med olika gruppaktiviteter, är enligt undersökningar lyckligare än genomsnittet.
Den andra är hälsa och parrelation – den, som känner sig må bra och har en partner, lever lyckligare i alla olika boendemiljöer.
Däremot är näromgivningens betydelse ett åtskiljande drag. I städerna är valmöjligheterna fler och de sociala strukturerna mångsidigare. Det är lättare att finna likasinnade med samma intresse.
På landsbygden går det inte att välja och vraka. Ett livslångt förhållande till grannen är inte ovanligt och därför har goda grannrelationer ovärderlig betydelse. Alla som lever på landet vet att varje undviket vägbråk är värt att värdesätta.