Vem bestämmer och styr?

Frågan om en stormarknad och framför allt dess placering går het i Ekenäs. Dessvärre verkar ingen kunna ge ett klart besked om vilka placeringsalternativ som ens är möjliga. Begränsningarna är oklara.
Kesko, som hittills är det enda företag som entydigt visat ett intresse för en etablering har genom regiondirektör Timo Huurtola redan från början gjort klart att man inte är intresserad av någon "åkermarket". Men man har tittat på flera alternativ – Dragsvik, Norra hamnen, Sea Front området, K-Supermarket tomten, ett område i Österby och området i närheten av järnvägen och Stinsen.
Alla de här är inte längre tänkbara.

Efter de första Citymarketplanerna i Ekenäs har vi fått ny lagstiftning. Den så kallade Lex Vapaavuori har kommit, och den begränsar starkt kommunernas rätt att besluta om sin markanvändning. Den är uppkallad efter Jan Vapaavuori (Saml) som var tidigare bostadsminister och 2011 drev igenom en lagändring som omöjliggör stormarknader utanför stadskärnorna ifall de inte är inskrivna i landskapsplanen.
I den landskapsplan som gäller i våra trakter finns det möjlighet för endast en stor enhet för dagligvaruhandel utanför centrum – norr om Esbo centrum i korsningen av Ring III och Åboleden.

I centrumområden gäller inte landskapsplanen utan stadsplanen. Där är planeringen i kommunernas händer. Men byggen kräver en detaljplan. Och den stora frågan är nu vad som kan tolkas som centrum.
Svaren på den frågan är luddiga. Det finns inte entydiga och klara regler för var centrumgränserna ska dras. Åtminstone i fråga om Ekenäs så gick Västra Nyland (VN 15.10) bet på att få ett klart besked om gränsdragningen.
Närings- trafik- och miljöcentralen (NTM) har ett ord med i laget och i högsta grad även Nylands förbund som gjort upp gällande landskapsplan. Men Riitta Murto-Laitinen, direktör för områdesplanering vid Nylands förbund, är inte beredd att definiera centrumområdet i Ekenäs utgående från gällande detaljplaner. NTM-centralens markanvändningschef  Brita Dahlqvist-Solin förutsätter också mer omfattande detaljplaner eller generalplaner för att kunna ta ställning.
Det är i den här situationen inte överraskande att också Raseborgs egen stadsplaneringsarkitekt Simon Store avhåller sig från att säga var gränsen för Ekenäs centrum går.

För drygt två år sedan (VN 20.8.2011) konstaterade Riitta Murto-Laitinen att kommunen själv kan dra sina generalplaneringsgränser för området för centrumfunktioner. Förutsättningen är att avgränsningen kan motiveras och då krävs inte bara kommersiella tjänster och handel utan också bostäder och arbetsplatser.
Nu svävar alla på målet och ger stafettpinnen till någon annan. Hur mycket godtycke är det egentligen fråga om då de slutliga gränserna dras?
Kommunernas tidigare stolta planeringsmonopol är ett minne blott. Problemet tycks nu vara att det inte bara inskränkts till näst intill obefintlighet, kommunen har till och med svårt att få vetskap om ramar för var gränserna går för kommunens egna planeringsmöjligheter. Utan ramar är det svårt att planera ett innehåll som hålls inom dessa.

Inom snäva centrumgränser i Ekenäs har staden mycket begränsade möjligheter att erbjuda en stormarknad utrymme. Det finns vissa privata områden, men för stadens del kan Materialgården på sin höjd vara det enda alternativet till Norra hamnen. Materialgården måste väl ändå enligt alla bestämmelser och tolkningar vara tillräckligt nära stadskärnan för att inte anses ligga utanför centrum och sålunda på fel sida den osynliga gräns som inte har ritats upp, men som ändå antyds.
Att det kan finnas fler möjligheter för en Citymarket antydde Timo Huurtola i VN så sent som för en och en halv vecka sedan.

Är det landskapsförbundet som slutligen tvingar Ekenäs att välja mellan Norra hamnen som stormarknadsplats eller ingen alls?  Eller är det från något håll önskvärt att alternativa placeringar inte överhuvudtaget tas till diskussion?
Ett så stort beslut som en stormarknads etablering i Ekenäs centrum borde kunna beredas under säkrare och tydligare premisser än vad som nu verkar vara fallet.