Inte bara positivt

Det frestas man tro i ljuset av undersökningen Hälsa i skolan, som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort. Undersökningarna i grundskolorna, gymnasierna och yrkesläroanstalterna har genomförts sedan 1996, 1998 och 2008 i respektive läroinrättning. THL säger att det är den mest heltäckande undersökningen i sitt slag i landet.

Resultaten är uppmuntrande.
Det finns gott om larmrapporter om vantrivsel och mobbning, om hotande utanförskap, om pojkar som inte blir sedda i skolan och om unga som röker, dricker och använder droger, eller tillbringar alltför lång tid vid datorerna.
Hälsa i skolan visar att problemen inte är så omfattande som man kan förledas att tro, och att utvecklingen går mot det bättre – vilket inte betyder att problemen inte existerar.

Enkäten visar att ungdomarna trivs bättre än förr i skolan, framför allt i grundskolan. Ungdomarna tycker att man lyssnar på dem och att lärarna behandlar dem rättvist. Över hälften av pojkarna säger också att de trivs bra eller ganska bra.
Trivseln har ökat, i motsvarande undersökning som gjordes 2004-05 sade 55 procent att de trivdes, nu är andelen 62 procent. Vändningen till det bättre skedde redan i den förra mätningen för två år sedan. Då svängde också kurvan som anger hur många elever som inte deltar i mobbning, andelen är nu 70 procent men 2004 var den 60 procent.
Det ligger nära till hands att uppfatta den positiva trenden som en bekräftelse på att det arbete som man gör i skolorna både för att öka trivseln och motarbeta mobbningen ger resultat.

I så fall är det bara att fortsätta, fortfarande är det omkring 40 procent av eleverna som inte trivs, och 30 procent som mobbar. De andelarna måste bli betydligt marginellare.
Sju procent säger att de har blivit mobbade minst en gång i veckan, men 68 procent säger att skolans vuxna inte har ingripit mot mobbningen. Att den andelen har sjunkit med två procentenheter är inget att vara stolt över. Om två tredjedelar av mobbningsfallen passerar utan vuxeningripande har de vuxna – lärarna i främsta hand – nog skäl att slipa både medvetenhet och attityder.

I årets undersökning frågar man för första gången om sexuella trakasserier och sexuellt våld.
Resultatet strider mot den positiva trenden när det gäller trivseln.
För om 54 procent av åttorna och niorna i grundskolan har utsatts för sexuella trakasserier ibland eller upprepade gånger, och 14 procent har utsatts för sexuellt våld är det en såpass stor andel att det är svår att förstå att trivseln samtidigt har ökat. En reservation är ändå på sin plats: det framgår inte explicit att trakasserierna skulle ha skett i skolan.
Men i vilket fall som helst är andelen så stor att den måste uppmärksammas på alla plan där man sysslar med ungdomar, idrotts- och andra föreningar inte undantagna.
Och ja, visst är det flickorna som drabbas: 20 procent av flickorna i grundskolan, 23 procent av gymnasieflickorna och 33 procent av flickorna i yrkesläroanstalterna har utsatts för sexuellt våld. Pojkarnas andel ligger mellan 11 och 6 procent.

Här finns en skillnad till yrkesläroanstalternas nackdel som går igenom också i andra delar av undersökningen.
Rökning och alkoholbruk har minskat under hela 2000-talet. Till en del beror det säkert på intensifierad hälsofostran, men det handlar också om en internationelltrend, europeiska ungdomar dricker och röker överlag mindre nu än för tio år sedan. Att det handlar om attityder stöds också av att alkoholen i Finland blev både billigare och mera lättillgänglig under senare hälften av 2000-talet.
Men 18 procent av eleverna i yrkesläroanstalterna dricker alkohol varje vecka och 35 procent är rejält berusade minst en gång i månaden, för gymnasieeleverna är andelen 8 respektive 20 procent.
Här läggs grunden till ett hälsomässigt jämställdhetsproblem.