Unghögerns visioner

Samlingspartiet framstår som ett moderat högerparti som i likhet med de flesta andra av våra partier vill värna om det nordiska välfärdssamhället, visserligen genom att betona litet andra tyngdpunkter än vad de folkhemsbyggande socialdemokraterna gör.

Samlingspartiet vänder sig till den breda medelklassen, och har för länge sedan gjort sig fri från ytterhögerstämpeln. Trodde man åtminstone.

Men vad är det som frodas och växer i undervegetationen i Samlingspartiets ungdomsorganisation, skymt av Jyrki Katainens och Alexander Stubbs breda leenden?
Pluralism, tolerans och nordisk välfärdsideologi där samhället har ett skyddsnät för de svagaste har ingen plats på unghögerns agenda.
Exemplen börjar bli litet för många för att man längre ska kunna tala om övertramp, det är helt enkelt så här de unga samlingspartisterna tänker.

Hösten 2012 drämde ungdomsorganisationens vice ordförande Saul Schubak till med att barnbidragen borde slopas för att de gör det möjligt för "svaga element" att skaffa barn. En ideologi där man vill frånta en del människor rätten att ha barn ansågs med rätta höra hemma i ett helt annat samhälle än vårt, och Schubak såg sig tvungen att avgå.
Sin uppfattning har han däremot inte ändrat, i en intervju i Hufvudstadsbladet i somras "smuttar han på en gin tonic" och säger att han tror att orsaken till mordet på den åttaåriga Eerika var att "föräldrarna fick en massa pengar" för barnet.
Är Schubaks rekommendation till dem som nu försöker förhindra liknande tragedier alltså att skära ned barnbidrag och sociala stödformer?

Saul Schubaks åsikter kunde kvitteras som hans privata, men det kan man inte säga om det program som Samlingspartiets unga nyss godkände. Det visar att Schubak hade helt rätt när han sade att det finns många i ungdomsorganisationen som tänker som han, men inte vågar säga det.
Nu kräver ungdomsförbundet bland annat att Finland slutar ta emot kvotflyktingar, att de bindande kollektivavtalen slopas, att tjänsten som minoritetsombudsman avskaffas och att lagen om hets mot folkgrupp upphävs och biståndspolitiken avskaffas.
Missbrukare ska inte längre få ekonomiskt stöd, i stället får de matkuponger. Vidare ska den progressiva inkomstskatten slopas och pensionssystemet bygga på eget sparande.
Och när man en gång är i farten så ska också lagen om obligatoriska vinterdäck upphävas.

Äldre statsmän som Raimo Ilaskivi eller Kimmo Sasi kan säga att det hör till ungdomsorganisationen att vara radikal och utmanande.
Men efter det senaste utspelet från de högerunga är man snarast beredd att hålla med den gamle statsmannen Ilkka Kanerva, som trots att han har en del övertramp på sin egen meritlista ändå har en fungerande kompass när det gäller grundläggande mänskliga rättigheter och värderingar.
När han kallar unghögerns färska program historielöst och extrempopulistiskt träffar han helt rätt.
Han säger också att Sannfinländarnas Jussi Halla-aho, dömd för hets mot folkgrupp, är en amatör jämfört med programmakarna i Samlingspartiets ungdomsorganisation.

En del av åtgärderna på unghögerns lista kan avfärdas som simpel populism av sannfinländskt märke.
Men att avkriminalisera hets mot folkgrupp handlar om mycket mera än så.
Kravet motiveras med att det inte kan finnas "tankebrott utan offer".
Menar unghögern att den som tillhör någon minoritet –  judar, svarta, muslimer, finlandssvenskar – inte behöver känna sig träffad när de här grupperna utsätts för hatpropaganda?
De ska inte ens få ha en minoritetsombudsman som kan bevaka deras intressen.

Tycker Jyrki Katainen fortfarande likadant som när han uppträdde på ungdomsförbundets nyvalda ordförande Susanna Koskis valvideo 2011 och sade att vi behöver mera av hennes entusiasm och energi, och att han välkomnar henne med för att bygga framtidens Finland?
Nej tack.