Stimulans med balans

Både konsumenternas och företagens förtroende för ekonomin förbättrades under juli, rapporterar EU-kommissionen. Indexsiffran för euroområdet är 92,5 och i Finland lite högre, 94,4. Men det återstår ännu en bit till "normalnivå" som är 100.
Det har inte skett någon dramatisk vändning, men siffrorna ger i alla fall en liten antydan om att den långa recensionen i EU kan tänkas brytas före årsskiftet och att en svag tillväxt kan ta vid. Hoppet har tänts.
Statistikcentralens motsvarande barometer, som offentliggjordes i måndags, ger ändå en dyster bild av läget i Finland. Trots att siffrorna har förbättrats en aning på ett år så tror fortfarande bara var fjärde finländare att landets ekonomi förbättras under det närmaste året. Var tredje väntar sig tvärtom ännu sämre tider. Det finns mycket psykologi med här och då så många inte ser någon ljusning inverkar också det tyvärr på att mörkret håller i sig.
Hur hjulen ska fås i rullning är också en knepig fråga då över hälften anser att det nu är en lämplig tid att spara.

Nationellt höjs allt fler politiska röster för ekonomiska stimulansåtgärder, som skulle fungera som vitaminsprutor för den finländska ekonomin.
Det kan också krävas stimulans på EU-nivå. Finansbolaget Citigroups chefsekonomist Willem Buiter sade i gårdagens Helsingin Sanomat att euroområdets lånekris kan pågå ännu i tre år och att Europeiska centralbanken borde öka sina finanspolitiska stimulansåtgärder för att få i gång de ekonomiska hjulen igen. Han kan inte förstå varför ECB inte har sänkt styrräntan till noll och gjort depositionsräntan negativ.

Här hemma har vår breda sexpartiregering hittills i många svåra frågor tvingats till omfattande kompromisser som i vissa fall tagit udden och effekten av besluten. Landets ekonomi är nu i en sådan situation att vi inte har råd med att samma linje fortsätter då det gäller förestående stimulansåtgärder och strukturella reformer. Åtgärderna måste ge full effekt för att den stora kampen mot vårt hållbarhetsgap ska kunna vinnas. Hittills har gapet, som kort sagt talar om skillnaden mellan de offentliga utgifterna och intäkterna, snarare vuxit än minskat. Reformer som ändrar på strukturerna för att ge ekonomisk effekt på sikt har endera urvattnats eller aldrig kommit i gång.
Chefen för Statens ekonomiska forskningscentral, Juhana Vartiainen, anser att just hanteringen av hållbarhetsgapet är det centrala också med tanke på eventuella stimulansåtgärder.
"Hur vi kommer att hantera hållbarhetsgapet är högst oklart. Jag skulle inte rekommendera en finanspolitisk stimulans förrän det finns trovärdiga politiska utfästelser om hur regeringen tänker hantera hållbarhetsgapet", skrev Vartiainen i sin kolumn i gårdagens Hbl.

Det har varit tunnsått med nya konkreta förslag till detta från regeringens sida. Däremot krävs det speciellt från vänsterhåll nu stimulanspolitik. I det fallet har man till och med varit så konkreta att man har preciserat stimulansåtgärderna till mögelskadade skolor, upprustning av väg- och järnvägsnätet samt sysselsättningsanslag.
Utöver åtgärderna för att rå på hållbarhetsgapet är också höstens uppgörelse på arbetsmarknaden av stor vikt. Nollösning ger utrymme för vissa skattesänkningar, som bör ses som stimulansåtgärder för att öka konsumtionen.

En avgörande fråga är hur kommande stimulering ska finansieras. Det uppstår naturligtvis en politisk strid om detta. SDP:s vice ordförande Eero Vainio var mycket tydlig redan i tisdagens Aktuella Tvåan i Yle2: hellre lånefinansiering än nedskärningar på annat håll.
Om det är SDP:s (och VF:s) linje bör det påpekas att det ökar skuldtagningen och kan leda till att Finlands lånebörda snart överskrider 60 procent av bnp. Överskridningen av den gränsen innebär att Finland bryter mot EU:s stabiliseringsavtal och det leder sannolikt snabbt till att Finlands klassificering på finansmarknaden som AAA-land tar slut. Det ger dyrare lån, som i sin tur enligt vissa beräkningar kan ge Finland ca 750 miljoner euro högre lånekostnader årligen.
Att nu slå fast vad och hur mycket som ska stimuleras är för tidigt med tanke på att så många viktiga ekonomiska faktorer ännu är oklara. Ett stimulansbeslut måste stå på stabilare grund.