Citius, citius, citius

Citius, altius, fortius – snabbare, högre, kraftigare – är den olympiska rörelsens klassiska motto. Men det finns också ett tillägg myntat av de moderna olympiska spelens fader Pierre de Coubertin: "Det viktigaste är inte att vinna utan att kämpa väl". 
Det senare verkar det som om många av dagens toppidrottare har glömt. För dem är seger och framförallt segerpengar den stora drivkraften.

Ungdoms EM och junior VM i friidrott var i söndags inne på sin sista dag. Stämningen var god på de båda tävlingsorterna, Tammerfors och ukrainska Donetsk. Strålande resultat hade uppnåtts av unga friidrottare från olika delar av världen.
Så slår en friidrottsbomb ner, sveper med sig all den positiva kraft och känsla som ungdomstävlingarna under den gångna veckan har skapat.
Vi får veta att två av världens största sprinterstjärnor Tyson Gay (USA) och Asafa Powell och den kvinnliga jamaicanska toppsprintern Sherone Simpson alla tre har åkt fast för dopning.

Sprinterlöpning och speciellt 100 meter – en knappt tio sekunder lång tävling men ändå kungsgren inom friidrott – har fått sig en rejäl törn. Nyligen har också några andra topplöpare testats positivt och av de fyra finalisterna i 100 meters finalen i OS i London för mindre en ett år sedan har redan hälften visat sig vara fuskare.
Av alla tiders tio snabbaste löpare har sju åkt fast för dopning.
Misstankarna mot de övriga har givetvis ökat.
Kan till exempel den under många år suveräna ettan vara så överlägsen att han utan hjälpmedel utklassar sina konkurrenter till och med då de fuskar? Om även Usain Bolt visar sig ha använt förbjudna preparat är katastrofen för sprinterlöpning och kanske hela friidrotten fullständig.

Även om Bolt fortfarande har rena papper har den jamaicanska bubblan nu spruckit. Landet har haft fantastiska framgångar under hela 2000-talet. Det har varit ofattbart hur ett land med en befolkning som är hälften av Finlands så suveränt kan dominera alla sprintersträckor både bland herrar och damer i kamp mot hela övriga världen. Nu har vi bevis på att många har gjort det med förbjudna medel.
Från friidrottshistorien vet vi att det sällan är fråga om bara enstaka idrottare som låter dopa sig utan ofta ett mer utbrett (accepterat), ibland väl organiserat system inom friidrotten i ett land. I och med ovannämnda Powell och Simpson har nu nästan ett dussin topplöpare från Jamaica under en relativt kort tid åkt fast. Ytterligare två, ännu icke namngivna friidrottare testade positivt vid jamaicanska mästerskapen för några veckor sedan. Så fortsättning följer. Och ingen är längre överraskad.

Den medicinska chefen för Finlands antidopningskommitté, Timo Seppälä, säger att "på den här nivån (världstoppen) är situationen den att om man har nått dit så har man sannolikt använt förbjudna preparat." Ruttet.
Då vi nästa gång suckar över de finländska friidrottarnas klena prestationer bör vi minnas Seppäläs ord. Vi lever väl inte längre i en tid då finländska medaljer i friidrott är så viktiga att också förbjudna medel ska användas för att nå framgång.

Det har höjts en del röster för att dopning bör godkännas. Bland andra förra toppsprintern Ato Boldon framförde den synpunkten häromdagen – "legalisera de lätta preparaten, alla tar dem,ändå".
Den tanken har knappast så stort stöd, men om den skulle få större spridning och accepteras måste det i så fall finnas två tävlingsklasser i framtiden – en för ärliga idrottare och en för dem som till och med riskerar sin egen hälsa för att bli "bäst". 
Andra röster talar för livstidsstraff för den som blir fast för dopning. Med tanke på hur många idrottare som inte har lärt sig med en gång, det vill säga har åkt fast på nytt efter att ha avtjänat några års tävlingsförbud, kunde det ses som en lösning.
Det förefaller i alla fall väl hårt att aldrig mer få tävla om man exempelvis som 20-åring tar förbjudna preparat. Också en dopad idrottare måste ges en ny chans efter att ett straff är avtjänat. Faktum är att en som har åkt fast ändå är stämplad för evigt. Dopningsoket slipper man aldrig, det och skammen bär man på för alltid.