Blir VNS en hälsocentral?

För ett par veckor sedan tog nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde del av utgångsläget inför budgeteringen för nästa år.

Kalkylen visar att det här året kan sluta med ett minus på tre miljoner euro. När det gäller nästa år har styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt slagit fast att underskott inte tolereras, verksamheten måste ge ett överskott.
Men om VNS ska fortsätta att ge medlemskommunerna samma service som hittills kan man på sin höjd komma till ett underskott på knappt två miljoner, en tredjedel mindre än i år, men långt under HNS-styrelsens krav.
För VNS handlar det om att verksamheten redan har beskurits kraftigt, men utgifterna har inte sjunkit i motsvarande mån eftersom en stor del av de fasta kostnaderna finns kvar.
Stänger man en avdelning slås de fasta kostnaderna ut på den verksamhet som finns, och då blir den förstås dyrare.

Erkki Rissanen, ordförande för VNS-nämnden, nämner ökat samarbete med Lojo sjukvårdsområde som ett sätt att tackla det hotande underskottet. Samarbete med Lojo hör rent allmänt till standardförslagen när framtiden för VNS diskuteras.
Vad "samarbetet" kan handla om konkretiserades för några år sedan då förlossningsavdelningen i Ekenäs stängde och föderskorna hänvisades till Lojo. Det ska förstås sägas att det beslutet fattades i Helsingfors, inte i Ekenäs eller Lojo.
I beredningstexten till VNS-nämnden betonas det att samarbetet med Lojo kan utvecklas, men att det inte får betyda att de västnyländska patienterna alltid ska åka till Lojo.

I slutet av september ska VNS-nämnden få konkreta förslag om hur det hotande minuset ska tämjas.
Det finns alltså tid för signaler från politiskt håll, hur tycker man i de kommuner som använder VNS att framtiden ska se ut?
En formulering i beredningstexten till nämndmötet visar hur VNS har uppfattat ägarnas prioriteringar: "Det viktigaste är helt uppenbart att ekonomin är i balans och att kommunernas kostnader för den specialsjukvård de köper av HNS hålls på en så låg nivå som möjligt. Kvalitet och tillgång är inte på agendan."

De nästan kvartalsvisa rapporterna om hur VNS kostar mera än kommunerna har budgeterat ger onekligen visst fog för formuleringen.
Mera sällan reflekterar beslutsfattarna över vad sjukhuset betyder för invånarna, och vad de får för de satsade miljonerna. Men bakom varje räkning finns en patient som har fått vård. Och en stor del av VNS:s anställda betalar skatt i någon av de berörda kommunerna.

I Lojo har kommunpolitikerna däremot klara visioner för sitt sjukhus. Senast visade det sig i en intervju med fullmäktiges ordförande Joona Räsänen (VN 26.6). Han hade mycket positiva åsikter bland annat om Lojos tvåspråkighet och om svenskan i Finland.
Då det gällde arbetsfördelningen mellan sjukhusen i Ekenäs och Lojo, och hur den påverkas av vårdreformen, var han också mycket tydlig: Det finns ingen framtid för båda sjukhusen i nuvarande form, en del funktioner flyttas från Ekenäs till Lojo, men Ekenäs har kvar en del uppgifter inom den specialiserade sjukvården.
"Om det sedan kallas sjukhus eller hälsocentral är en annan fråga."

Så här ser en av de ledande politikerna i Lojo på framtiden för den specialiserade sjukvården i västra Nyland. Visionen är konsekvent, Lojo vill vara regionens ekonomiska och sociala centrum. Hierarkin är lika klar i utredningarna om social- och hälsovårdsreformen, där föreslås Lojo bli ett "social- och hälsovårdsområde" med totalansvar, Raseborg blir ett "basområde" med begränsade rättigheter.
Räsänens utspel noteras säkert bland HNS:s beslutsfattare i Helsingfors.
Och tystnad i Raseborg, Hangö och Ingå tolkas mer än gärna som ett samtycke när vårdreformens utredningar ska få sin politiska konkretisering.