EU-valet i fokus

Förberedelserna och förpostfäktningarna inför Europaparlamentsvalet är redan i gång. EU-organen, de ansvariga nationella organen och partier och politiker såväl på EU- som riksnivå gör allt för att öka folks intresse för EU-valet samtidigt som potentiella kandidater börjar dyka upp.
Faktum är att intresset för Europaparlamentsvalet har dalat från val till val. Då det första gången hölls, 1979, var röstningsaktiviteten nästan 80 procent, men för fyra år sedan hade valdeltagandet sjunkit till 43 procent. Med tanke på att parlamentets makt hela tiden har ökat borde valdeltagandet definitivt fås upp.
Variationen är stor mellan medlemsländerna, från Belgiens och Luxemburgs drygt 90 procent till Slovakiens knappa 20 procent. De två förstnämnda ländernas höga deltagande förklaras av att det är obligatoriskt , den som inte röstar riskerar böter.
I Finland stannade valdeltagandet i senaste EU-val på 40 procent.

Som ett led i försöken att aktivera folk har beslut fattats om att valet tidigareläggs med några veckor. 25 maj är valdagen i de flesta länder nästa år. Åtminstone i Finland förväntas det öka väljarnas beredskap att rösta då i stället för närmare mitten av juni.
Allmänt anses det turbulenta läget inom EU, inte minst på grund av det ekonomiska läget, att öka folks intresse för valet. I Finland var EU-frågor hett politiskt stoff redan i riksdagsvalet för drygt två år sedan och så har det även fortsatt efter valet. Sålunda är det mycket överraskande om det inte resulterar i ett aktivare valdeltagande.

Tidigare i veckan godkände Europaparlamentets konstitutionella utskott en del rekommendationer i syfte att höja deltagandet i valet om ett år. Bland annat uppmanar man alla nationella politiska partier att tydligt informera väljarna om vilken politisk grupp de tillhör i Europaparlamentet och tydligt även redovisa vem som är partiets kandidat till posten som kommissionens nya ordförande.
Också kommissionen har kommit med liknande förhoppningar inte minst för att öka legitimiteten för den blivande kommissionens ordförande.

Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) sade för sin del i början av veckan i ett tal att hon tycker att de kommande EU-kommissionärerna väl kunde väljas bland Europaparlamentarikerna för att befästa kommissionens position som en politisk regering i stället för en tjänstemannaregering, som den närmast betecknas som i dag.
Varför Urpilainen kallade det för en försöksballong och gav sken av att det är hennes förslag är märkligt eftersom Europaparlamentet redan tidigare har lagt fram samma förslag. I parlamentets resolution från den 22 november i fjol sägs att "Europaparlamentet begär att så många ledamöter som möjligt av den kommande kommissionen ska tas från ledamöterna av Europaparlamentet så att balansen mellan de båda lagstiftande kamrarna avspeglas".
Agerade Urpilainen i god tro att hon faktiskt var idéens moder eller lånade hon parlamentets idé och glömde att berätta det?

För Finlands del är kommissionärsfrågan på förhand i praktiken avgjord så långt att Samlingspartiet bestämmer vem som blir finländsk kommissionär i nästa EU-kommission efter parlamentsvalet. Praxis är att det parti som blir störst i riksdagsvalet ges rätten att välja kommissionär.
Även om det finns en viss logik i det här systemet finns det också svaga punkter. Då nästa kommissionär tillträder återstår endast ett drygt halvt år av riksdagsperioden och det parti som blev störst i riksdagsvalet kan mycket väl vara bara näst-, tredje- eller till och med fjärde störst enligt läget då och i riksdagsvalet ett halvt år senare.
Om ett valresultat ska ge ett parti rätt att utse nästa EU-kommissionär kunde EU-parlamentsvalet vara ett bättre alternativ än riksdagsvalet. Bland kandidaterna kunde tilltänkta kommissionärer mycket väl finnas med. Det skulle också öka insatserna i valet och förhoppningsvis väljarnas intresse. Det förutsätter visserligen att tillräcklig med tid efter valet anslås för att utse kommissionärerna.